Kriget I Ukraina

Ledare: Hur kan man vänja sig vid att leva i ett folkmord?

Publicerad 13 juli, 2023 (Uppdaterad 13 juli, 2023 )

”Det svarta hålet suger in och dödar mina nära och kära, mitt folk. Det svarta hålet har ett namn – Ryssland,” skriver Alyona Vyshnytska.

Bild: AP/TT/Privat

Dagens ETC

”Ryssarna bränner mitt lands kultur mitt framför mina ögon och lämnar ett svart fält med fragment av kroppar,” skriver ukrainska journalisten Alyona Vyshnytska i dagens ledare.

Det här är en ledare från Dagens ETC.
Ledarsidan är oberoende med röd och grön politisk färg.

Alyona Vyshnytska
Journalist, 28 år, bor i Kyiv, efter att i krigets första skede ha befunnit sig på flykt i Rivne i nordvästra delen av Ukraina.

Översättning: Andreas Gustavsson, Aleksandra Pogorzelska

Det finns en ständig risk för ryska missilattacker i Kyiv och andra regioner. Det är min födelsedag. 27 juni. Jag har bakat bärtårtor och väntar på att mina vänner ska komma förbi. I år kom vi överens om att donera till Ukrainas väpnade styrkor istället för att ge presenter. Ukraina har beskjutits varje dag de senaste månaderna. Flera gånger i timmen vibrerar min telefon och varnar om en ny attack från himlen.

Min pojkvän och min hund bor i ett höghus i centrala Kyiv på översta våningen, i ett panelhus från 70-talet. Väggarna här är tunna. I fredstid kunde man höra grannar från en annan lägenhet älska bakom väggen. Nu: varje explosion, vissling, flygning och nedskjutning av missiler och ryska drönare. För några veckor sedan var oljudet så högt att saker föll från fönsterbrädan i sovrummet. Vår hund gömmer sig under toaletten för att komma undan explosionerna.