Hoppa till innehållet

Ledare

Somar Al Naher: Gotlandstips till dig som inte vill bli hatad av lokalborna

Bild: TT, montage

Dagens ETC

I dag börjar politikerveckan. Tusentals människor kliver av färjan och möts av rosor, havsutsikt och kullerstensgränder. Men bakom vykortsvyerna finns också konflikter om vattenbrist, stigande huspriser och färjebiljetter. Här är tre saker som gotlänningar pratar betydligt oftare om än solnedgångar och raukar.

Det här är en ledare från Dagens ETC.
Ledarsidan är oberoende med röd och grön politisk färg.
Kommentera

Om du ser en gotlänning som glatt hälsar på dig ska du inte låta dig luras. Ö-bor ogillar stockholmare. Det finns till och med ett smeknamn för 08-orna: “mavar”.

Ordet betyder måsar på gutamål. Öknamnet kom efter att många upplevde 08:or som ett gäng måsar som skriker mycket och skiter ner.

Även om det sägs med glimten i ögat finns det ett allvar bakom skämtet. Det handlar om styrkeförhållandet mellan öborna som bor här året runt och besökare som kommer hit några veckor om sommaren och sedan åker vidare.

Vill du bli vän med en gotlänning finns det tre ämnen som alltid fungerar bättre än vädret. Ta upp något av följande i kön på Coop så är halva jobbet gjort.

Dyrare att åka till Gotland än Finland

För många svenskar är Gotlandsfärjan början på semestern. För gotlänningarna är den ett nödvändigt färdmedel som binder ihop ön med resten av landet.

Ändå har biljettpriserna ökat med hutlösa 51 procent sedan 2017. För den som tar bilen med sig är ökningen hela 75 procent. Bara inrikesflyget har blivit dyrare under samma period.

En Novusundersökning visar att 87 procent av gotlänningarna reser mindre än de skulle vilja på grund av kostnaderna. Var tionde reser inte alls. Omkring var femte säger att priserna fått dem att fundera på att flytta från ön.

Samtidigt fortsätter Destination Gotland som kör färjorna att göra vinster. Bolaget som har privat monopol skyller på Trafikverkets upphandlingar. Trafikverket i sin tur svarar att det är rederiet som sätter biljettpriserna. Ansvarsfrågan studsar fram och tillbaka över Östersjön.

Färjan borde behandlas som en landsväg i och med att Gotland är helt beroende av färjetrafiken. Trafikverket rekommenderade redan 2021 en modell med statligt ägda färjor. Myndigheten bedömde att det skulle ge lägre kostnader, större kontroll och bättre konkurrens än dagens system. Det är absurt att det kostar mer att åka till ön än att ta båten till Finland.

Duscha inte - det råder vattenbrist

Om du vill bli bästis med en gotlänning ska du skryta om hur sällan du duschar. Be om ursäkt för att du luktar och förklara att du offrar dig för Gotlands vattenförsörjning. Har du dessutom ett sommarhus är det klokt att låta gräsmattan bli gul och ful.

Vattenfrågan har blivit en av Gotlands stora framtidsfrågor. För bara en vecka sedan sänktes trycket i vattenledningarna för att hantera den akuta vattenbristen. Det råder förbud mot att fylla pooler och vattna gräset.

I flera år har grundvattenmagasinen haft nivåer långt under det normala. Samtidigt varnar forskare för att klimatförändringarna kommer göra situationen ännu värre. Regnet kommer allt oftare vid fel tid på året, som kraftiga höstregn i stället för den nederbörd som fyller på grundvattnet.

Turismen gör inte saken bättre. Just när ön fylls av besökare och vattenförbrukningen skjuter i höjden är tillgången som minst. Det är inte svårt att förstå varför vattenfrågan blivit en sådan källa till frustration på Gotland.

Sluta shoppa gotlänningarnas hem

Gotlänningar har bland de lägsta inkomsterna i landet samtidigt som huspriserna blivit bland de högsta. När nyhetsmagasinet Horisont tittade närmare på vilka som äger husen innanför Visbys ringmur framträdde en talande bild. För 50 år sedan bodde sex av tio fastighetsägare i huset de ägde. I dag ägs omkring 70 procent av fastigheterna av personer som inte bor där permanent.

Det handlar också om vem som får ta konsekvenserna. De bofasta betalar skatt, engagerar sig i föreningslivet och ser till att samhället fungerar i gråa november likaväl som i soliga juli. Samtidigt sliter turismen på vägar, avlopp och vattenresurser. När sommarboendena blir fler och de som bor kvar året runt färre börjar skolor, kaféer och matbutiker försvinna. Ett samhälle kan trots allt inte leva på sex semesterveckor.

Det är inte konstigt att klassföraktet blir påtagligt när Visby förvandlas till ännu ett stopp på överklassens sommarturné mellan Båstad, Visby och Saint-Tropez.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.