Beatrice Rindevall: Förra sommarens torka var bara början

På Aftonbladets löp kunde vi i veckan läsa ”Äntligen! Nu kommer Afrika-värmen!”. Medan många blir glada över nyheten om en kommande värmebölja, blir andra oroade. Det finns en god grund för oron.

Förra årets torka skapade en kris för hela samhället. Samtidigt som priset på fläktar sköt i höjden tills de inte gick att köpa i hela Europa, hopade sig samhällskatastroferna. I Sverige minskade skörden med hela 30 procent, till den lägsta sedan 1992. Bränder härjade, brunnar sinade, grundvattennivåerna sjönk drastiskt, växtligheten avstannade och boskapsdjur skickades på nödslakt. 700 svenskar dog i förtid. Regeringen har i efterhand fått sätta in ett krispaket på 1,2 miljarder för att bland annat täcka upp för foderbristen i lantbruket.

I år är vattenläget sämre än det var vid samma tid förra året. Grundvattenmagasinens nivåer är under eller mycket under det normala i större delen av landet, i princip är det bara norra Norrland som har haft ökande nivåer.

Redan nu är bevattningsförbud infört i många kommuner. På Gotland infördes det rekordtidigt den första april.

– Förra året var jättetufft och det påverkar oss i år också. Ett eventuellt överskott i vattenmagasinen försvann under sommaren och man bygger inte upp det på en månad, sa  Gotlands VA-chef Susanne Pettersson till Dagens Nyheter.

2018 års torka kommer kännas ett tag framöver, förutom den förlorade skogen kan minskad fodertillgång på hö, halm och ensilage märkas i flera år. Ladorna är tomma, och ännu en torr och varm sommar är alltså inget vi borde hoppas på – hur skönt det än kan kännas för individen.

Globalt sett är vattenbristen ett ännu värre och växande problem. Varje dag dör 800 barn under fem år på grund av smutsigt vatten och 2,1 miljarder människor saknar tillgång till rent vatten. Om alla skulle få tillgång till rent vatten och sanitet skulle vi kunna rädda 2,5 miljoner liv per år, men det blir allt svårare att nå det målet. Klimatförändringarna gör att vattentillgången blir ännu mer begränsad i stora regioner runt om i världen. Sjöar torkar ut, grundvattennivån sjunker, arter som behöver vatten hotas, skördarna blir mindre och allt fler kommer behöva flytta för att överleva. Om vi tror att den globala situationen inte kommer påverka oss har vi fel.

För ett Sverige som haft så god vattentillgång att vi unnar oss dricksvatten i toalettstolen behöver inställningen förändras framöver. Sveriges miljömål om Grundvatten av god kvalitet nås inte, och det finns mycket som behöver göras. Positivt är att det sedan förra året har blivit en ökad medvetenhet i många kommuner, men fortfarande pågår alldeles för mycket i Sverige som äventyrar vattnet.

Bland annat fortsätter efterfrågan öka, och därmed också påfrestningen på grundvattnet. Även föroreningar är ett problem, i jordbruksområden i södra Sverige finns bekämpningsmedel i grundvattnet. Dessutom fortsätter vi ha ett högt uttag av naturgrus, en ändlig resurs som främst används för att framställa betong. Naturgruset har stor betydelse för vår vattenförsörjning, men ändå ökade uttaget med 1,2 miljoner ton från 2016 till 2017. Trots att det nästan alltid finns andra alternativ.

Vi har en läxa att lära. Politiskt skulle vi behöva en långsiktig vattenstrategi för att öka beredskapen inför framtiden och stötta länder i kris. Personligt får man självklart njuta av värmen, men spara vatten om det behövs och håll koll på kommunernas hemsidor om bevattnings- och grillförbud. Det är bara att acceptera och göra sig beredd – förra årets torka var bara en svensk chockstart på ett globalt växande problem.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.