Idag, den 8 mars, måste vi rikta ljuset mot det som kan bli vår verklighet om Sverigedemokraterna vinner nästa val och kan bilda regering tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna. Den kvinnofientliga politiken lindas in i ord som valfrihet och integration, men vi vet vad den betyder. Den betyder, ta ännu mer makt från kvinnorna och ge den till männen.
Sverigedemokraterna, ett parti av män för män. Bara 29 procent av riksdagsledamöterna är kvinnor. I kommunerna är det ännu färre. När partiet på sin senaste kongress försökte tona ner sina allra grövsta angrepp på kvinnor, som kraven på sänkt abortgräns och sambeskattning, petades samtidigt den kvinnliga vice ordföranden Julia Kronlind och ersattes av en man. Den nya styrelsen innehåller nu 14 män och 5 kvinnor.
Julia Kronlid är en av de fyra SD-kvinnor som porträtteras i journalisten Sara Recabarrens bok ”Insidan”. Och den enda som fortfarande är kvar i partiet. De tre andra har antingen uteslutits eller valt att lämna själva efter att de trakasserats, hotats och förtalats efter att ha hamnat i konflikt med partiets män. En av dem är Kristina Winberg i EU-parlamentet som var den som fick gå efter att hon avslöjat att hennes manliga kollega utsatt en kvinnlig partikamrat för sexuella trakasserier.
SD är partiet som vill slopa alla pappamånader, som vill återinföra vårdnadsbidraget och som bara hjälpligt sminkat över kravet på sänkt abortgräns för att kunna skapa en konservativ koalition. I EU har de hela tiden, tillsammans med sina konservativa och högerpopulistiska vänner, röstat emot kvinnors rätt till abort.
SD är partiet som vid sidan av islam har gjort genusvetenskapen till sin huvudfiende. Inget är så provocerande för de vita kostymklädda männen med snedbena som att hävda att det finns en könsmaktsordning som systematiskt underordnar kvinnor. Och deras motstånd stannar inte vid att slopa anslaget till sekretariatet för genusforskning. Nej, det konsekventa hetsandet mot vetenskapen sätter igång svansen som hotar och placerar bombattrapper utanför svenska universitet.
SD är partiet som tycker att det är att skydda kvinnor att tvinga dem att ta av sig slöjan. De talar om frihet men skapar nya tvång, mer ofrihet. De talar om att skydda kvinnor, mot invandrarmännen och islam, när det egentligen är SD vi behöver skyddas ifrån.
Och i den nya värld som har skapats så tar det inte slut vid SD. Jakten på SD:s väljare och på makten har väckt liv i de konservativa och kvinnofientliga drag som aldrig har legat särskilt långt under ytan hos Kristdemokraterna och Moderaterna.
Kristdemokraterna leds visserligen av en kvinna, som flexar armmusklerna på Instagram och kallar sig för den verkliga feministen, men som samtidigt hånar och avfärdar varje försök att ge flickor och pojkar samma möjligheter i skola och förskola som flum. Kristdemokraterna är partiet som låter Lars Adaktusson behålla sin roll som riksdagsledamot även efter att det avslöjats att han under sina fyra år som EU-parlamentariker konsekvent röstat emot kvinnors aborträtt. Trots att hans som enda svensk röstade emot ett fördömande av Paraguay som vägrade låta en våldtagen 10-årig flicka göra abort.
Kristdemokraterna är partiet som faktiskt har ännu lägre andel kvinnliga riksdagsledamöter än SD, bara 27 procent. 6 kvinnor och 16 män. Och trots att det på pappret alltså heter att KD står bakom den svenska abortlagstiftningen öppnar Ebba Busch för att vårdpersonal, läs barnmorskor, ska kunna välja bort att utföra aborter om det går emot deras övertygelse. En total urholkning av den faktiska aborträtten.
Och så har vi Moderaterna. Moderaterna som nu inte bara sänker skatter för de rika männen och drar ned på välfärden för de fattiga kvinnorna, utan som också slår sig ihop med SD i kommun efter kommun där de förutom privatiseringspolitik också förbjuder slöjor, halar Prideflaggor och stoppar menskonst.
Vi ser vad ni vill göra med det som vi har kämpat i för i åratal och ”we will not stand it”, Ebba Busch, här drar vi gränsen, Ulf Kristersson. Och vet du vad Jimmie Åkesson? Ja, Sverige är fullt. Fullt av feminister.