BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Sjuksköterskorna säger upp sig på 

Akademiska. De har fått nog. Villkoren för livet fungerar inte längre. Parterna är oense om kollektivavtalet gällande arbetstider och ersättning för obekväm tid. Det är viktigt att parterna kommer överens, men det kan ta tid. Det är så här som det svenska eller nordiska systemet för arbetsmarknaden fungerar. Arbetstagare- och arbetsgivareorganisationer förhandlar med varandra om lön, villkor, arbetstid. Det finns inga minimilöner och golvet för arbetsvillkoren i lag är mindre gynnsamma än kollektivavtalet. Men något hände när vi gick med i Europeiska unionen.

Vi står likt sjuksköterskorna på Akademiska inför ett val. Vad ska bli Sveriges svar på de brister som finns med unionen? Ska vi likt britterna välja att gå ur? Vänsterpartiet har lyft frågan om folkomröstning om EU, Swexit. Men opinionsundersökningar visar att en klar majoritet vill vara kvar i EU.

Storbritanniens folkomröstning om utträde ur EU, Brexit, sätter fokus på vem som har vunnit och förlorat på globaliseringen. Att populistiskt spela på hat, främlingsfientliga vindar och vita mäns hegemoni som vi ser lite överallt i västvärlden i dag är ett symtom på hur den politiska makten tar sig friheten att hänsynslöst utnyttja missnöjet med världens tillstånd för att isolera sig ifrån den samma och driva igenom en politik där samma väljare ofta förlorar igen men där andra grupper förlorar ändå mer. 

Ett socialt protokoll har förts fram som ett sätt att lyfta människors rätt framför kapitalets rätt inom EU. Detta är ett sätt att klistra igen hålen i unionen men dels, kommer det gå att genomföra, och dels, kommer det att räcka som åtgärd för ett rättvist EU? Men vi kan ta strid för de villkor som ska gälla på arbetsmarknaden. EU-parlamentets ledamöter och regeringen kan kämpa för bättre regler för människors frihet i EU. Att EU till fullo godtar den svenska modellen för arbetsmarknaden. 

Riksdagen kan ruska fram lite mod, sluta vara bäst i klassen och genomföra EU-direktiv korrekt eller protestera mot ett direktiv. Utstationeringsdirektivet som gav oss Laval-domen är ett olyckligt exempel. För i ett solidarisk EU, ett solidariskt Sverige, måste det vara möjligt att svenska arbetare kämpar för att även arbetare från andra länder som arbetar i Sverige ska få en lön att leva på och arbetsvillkor som gör att livet kan bli något mer än bara arbete.

Även kommunen kan dra sitt strå till stacken genom att införa rätt till heltid, testa arbetstidsförkortning och upphandla med vita-jobb-modellen. Näringslivet kan göra samma sak, till och med mer eftersom inga lagar hindrar dem. Och du och jag, kan använda vår konsumentmakt.