Rebecka Bohlin: Är jag en usel förälder?

Att vara småbarnsförälder är tufft. Sömnlösa nätter när barnen är krassliga, den ständiga balansen mellan att lyssna på barnen och sätta gränser och så tiden som aldrig räcker. Så tuff är tillvaron att vi för några år sedan fick begreppet livspussel. Vem klarar egentligen av att lägga det där pusslet? Att vara närvarande förälder och samtidigt bära på oron över arbetslöshet och söka jobb, eller klara ett krävande jobb – antingen för att det sker på udda tider eller för att jobbet kräver så mycket av ditt engagemang att du blir helt slut.

I kölvattnet av begreppet livspussel fanns en diskussion från vänster om rätt till heltid, trygga anställningar och krav på en generell arbetstidsförkortning. Så mycket uppmärksamhet fick inte de kraven, kan vi notera. I stället var det högern som vann mark. Lösningen på det så kallade livspusslet blev att de med höga löner kunde köpa sig tid. Vi fick rut-avdrag, även kallat rut-bidrag, det vill säga skattesubventionerade tjänster främst använda av människor med höga löner. Det vi vet är att den reformen är dyr, att den inte lett till så många nya jobb som förväntat och att de nya jobben i städbranschen framför allt är deltidsjobb med låga löner.