Kultur & Nöje

Raseriet: Cancel culture är opportunism

Publicerad 22 oktober, 2020

Amie Bramme Sey och Fanna Ndow Norrby driver podden Raseriet. Bild: Bild: Hossein Salmanzadeh

Dagens ETC

De senaste åren har fenomenet ”cancel culture” kommit att bre ut sig i debatten kring offentliga snedsteg. Men fler och fler ställer sig skeptiska till om bojkott av enskilda personer är rätt väg att gå. – Man har en konstruktiv konversation, och så kommer någon in och är helt orimlig, säger Fanna Ndow Norrby.

Kristin McMillen

Text

Är skrik om bojkott verkligen alltid ett rimligt förslag på straff för ett offentligt snedsteg? Den senaste tiden har rubriker som ”Cancel culture är ett reellt problem” och ”Cancel culture måste upphöra” kunnat läsas i internationella medier. Somliga pekar på hur omedelbara krav på ”avgång” både är en nyckfull och ineffektiv aktivistisk metod. Andra menar att den dräpande internetgenerationen tappat bort både empatin och viljan att förstå varandra. Men var går gränsen? Och när är krav om bojkott rimligt?

I avsnittet ”CANCELLED” reflekterade makarna bakom podden ”Raseriet” nyligen kring fenomenet och berättade självkritiskt om hur de tidigare kunde ha en väl hård ton i debatter på nätet: ”Jag tror att jag gömde mig mer bakom det där som troll gör. Jag kände inte empati för en annan person, för att vi satt bakom varsin skärm”, sa Amie Bramme Sey.