Klimat.

2020-12-23 10:55
  • I framtiden kan vita vintrar tillhöra undantagen. ”Konsekvenserna av den globala upp- hettningen märks mycket tydligare på  vintern”, säger Gustav Strandberg, forskare på SMHI.  Bild: Christine Olsson/TT
    I framtiden kan vita vintrar tillhöra undantagen. ”Konsekvenserna av den globala upp- hettningen märks mycket tydligare på vintern”, säger Gustav Strandberg, forskare på SMHI.
  • Om 50 år riskerar stora delar av södra Sverige att förlora alla sina snödagar.  Bild: Claudio Bresciani/TT
    Om 50 år riskerar stora delar av södra Sverige att förlora alla sina snödagar.
  • Stockholm i vinterskrud – snart ett minne blott?  Bild: Shutterstock
    Stockholm i vinterskrud – snart ett minne blott? 
Puffetikett
Dagens ETC

Så stor är chansen för vita jular i framtiden

Det är tio år sedan hela Sverige senast hade en vit jul –frågan är om det någonsin kommer att hända igen? Dagens ETC frågar SMHI:s experter.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Den globala upphettningen gör att vintrarna i Sverige blir allt kortare. Frågan är inte om vi kommer att ha färre dagar med snö, utan snarare hur många. Det här är någonting som SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, gör detaljerade analyser om.

I dag är det bara några platser i Sveriges sydligaste del som, i snitt, får färre än tio dagar med snö per vinter. I slutet av århundradet kommer den gränsen ha flyttats upp åtminstone till stora delar av Götaland. Fortsätter utsläppen i dagens takt beräknas den flytta så långt norrut som Gävle.

– Stora delar av Götaland och Svealand har idag temperaturer nära noll på vintern. Då räcker en ganska liten upphettning för att minusgrader ska bli till plus, säger Gustav Strandberg, forskare på SMHI. 

Trollhättan snöfritt 2070

En typisk vinter kan stockholmare räkna med ungefär en och en halv månad med snö på marken. Detta bygger på åren 1991–2013. År 2070 tror klimatforskare att det kan ha fallit till bara mellan fyra och 15 dagar med snö, beroende på hur kraftfullt världen agerar mot klimatförändringar.

På motsvarande sätt förväntas Göteborg och Malmö tappa över hälften av sina snödagar och Umeå förlora över två månaders snö. Och kommer det att gå att åka något Vasalopp när Sälen och Mora blir av med över en månads snö? I SMHI:s klimatscenario förlorar Mora mellan sex och tio veckors snötäcke. 

– Skidåkningen använder redan nu ganska stora mängder konstsnö. Det investeras mycket i snökanoner och snöfabriker som producerar snö som sedan körs ut i backarna och spåren, säger Gustav Strandberg. 

Norrland kommer att förlora flest antal dagar med snö, men relativt sett är det de södra delarna av landet som tappar mest. I delar av Skåne förväntas minst 75 procent av alla dagar med snö försvinna. Också i ett moderat klimatscenario, där vi lyckas begränsa utsläppen kännbart, är till exempel Trollhättan i praktiken snöfritt år 2070.

Exakt hur många snödagar som går förlorade kommer bero på i vilken grad vi – mänskligheten – lyckas få ner utsläppen av växthusgaser.

– Hur mycket vi förlorar är inte hugget i sten. Det som avgör framtidens klimat är dagens och framtidens utsläpp och hur mycket vi får ned dem, säger Gustav Strandberg. 

Sista vita julen i hela landet?

I år, 2020, ser en stor del av Sverige ut att få fira snölöst. Det är inte första gången under de senaste åren. 

Sett till det senaste decenniet har man behövt ta sig norr om Stockholm för att ha 50 procents chans till en vit jul. För att vara helt säker på att få vakna till vita vyer har man behövt resa förbi både Hudiksvall, Sundsvall, och Sollefteå.

Senast hela landet hade en vit jul var år 2010. Då fanns minst en decimeter snö vid samtliga mätstationer. 

Frågan är om det någonsin kommer att hända igen. 

– Vi har fortfarande möjligheten att uppleva vita vintrar i framtiden, men vi behöver samtidigt förbereda oss på att saker blir annorlunda. Konsekvenserna av den globala upphettningen märks mycket tydligare på vintern. Det är svårt att känna skillnaden av en grads uppvärmning men det är lätt att se att det finns mindre snö än vanligt, säger Gustav Strandberg. 

800dagar

Så här har vi räknat

Vår analys bygger på SMHI:s modellerade data, som visar förväntat antal dagar med minst fem centimeter snö i hela landet.

När SMHI tar fram analyser på framtidens klimat gör man det för olika scenarier. Det finns alltid osäkerheter när man gör antaganden om framtiden. Dessa scenarier visar vilka effekter olika framtida halter av växthusgaser i atmosfären väntas ha.

Vi redovisar här två scenarion: RCP 4.5 (det optimistiska) och RCP 8.5 (det pessimistiska). RCP 4.5-scenariot bygger på att de globala utsläppen börjar minska år 2040. För att detta ska bli verklighet krävs alltså en kraftfull klimatpolitik. RCP 8.5-scenariot antar att utsläppen fortsätter att öka genom hela århundradet, utan tillkommande klimatpolitik.

Med dagens snötäcke avses perioden 1991–2013, också modellerad enligt RCP 4.5-scenariot, medan framtidens data täcker in åren 2069–2098.

Kartorna som visar vita jular åren 2010–2020 bygger på observerad data från de mätstationer som redovisade snödjup på juldagens morgon.