Klimat.

2018-10-17 09:20
  • Kolgruva i Narrabri, Australien.Guldtackor från guldreserven visades upp för första gången i samband med Riksbankens 350-årsjubileum i våras. I bakgrunden syns riksbankchefen Stefan Ingves.  BIld: Rob Griffith/AP och Janerik Henriksson/TT
    Kolgruva i Narrabri, Australien.Guldtackor från guldreserven visades upp för första gången i samband med Riksbankens 350-årsjubileum i våras. I bakgrunden syns riksbankchefen Stefan Ingves. 
  • Riksbanken får hård kritik för sina köp av australiska obligationer. Gruvverksamheten är väldigt hårt knuten till den suveräna staten Australien, och Australien är väldigt positiv och stödjer kolutvinningen”, säger Ulf G. Erlandsson.
    Riksbanken får hård kritik för sina köp av australiska obligationer. Gruvverksamheten är väldigt hårt knuten till den suveräna staten Australien, och Australien är väldigt positiv och stödjer kolutvinningen”, säger Ulf G. Erlandsson.
  • Än så länge utgör gröna obligationer bara runt en halv procent av den totala obligationsmarknaden. Men intresset växer.  Bild: Leif R. Jansson/TT
    Än så länge utgör gröna obligationer bara runt en halv procent av den totala obligationsmarknaden. Men intresset växer.
Puffetikett
Dagens ETC

Riksbanken sponsrar gigantisk kolexportör

Sveriges riksbank har köpt australiska obligationer för 20 miljarder och sponsrar därmed världens största kolexportör. Det menar Ulf G. Erlandsson, doktor i nationalekonomi och tidigare förvaltare av Fjärde AP-fonden.

”Riksbanken tar inte någon som helst hänsyn till miljö­dimensionen när de investerar våra pengar”, säger han.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Varje köp av en australisk statsobligation gör att staten Australien får sänkt ränta när den i sin tur ska låna pengar för olika investeringar. Det innebär att den svenska centralbankens köp av obligationer blir ett indirekt stöd till Australiens exploatering av de kolreserver som finns i landet, enligt Ulf G. Erlandsson.

– Gruvverksamheten är väldigt hårt knuten till den suveräna staten Australien, och Australien är väldigt positiv till och stödjer kolutvinningen. Det finns en kraftig subventionering av kolindustrin, säger Ulf G. Erlandsson.

På Riksbanken säger chefen för marknader, Heidi Elmér, att man i första hand måste följa sitt uppdrag.

– De investeringar vi gör i vår guld- och valutareserv ska ha finansiell stabilitet och snabb beredskap, vi ska kunna omsätta våra tillgångar till rena pengar med kort varsel. Anledningen till att vi har australiska obligationer är att de historiskt har bidragit till att ge ökad avkastning och minskat vår marknadsrisk, säger hon.

”Ingen miljöhänsyn”

Men Ulf G. Erlandsson tycker att det är en dålig förklaring.

– Jag upplever att Riksbanken inte tar någon som helst hänsyn till miljödimensionen när de investerar våra pengar. De håller en valutareserv på 400 miljarder kronor och de har ingen hållbarhetspolicy. Det är ignorant, säger han.

Varför har Riksbanken ingen hållbarhetspolicy?

– Även om vi inte har haft en uttalad policy så finns det ett stort inslag av hållbarhet i våra tillgångar. Men vi jobbar nu på att ta fram ett mer strukturerat tänk. Vi får vara ödmjuka och säga att det kanske är något som vi borde ha gjort långt tidigare, men det är i alla fall ett arbete som pågår. Men man måste också komma ihåg att vi som centralbank inte ska bedriva miljöpolitik gentemot andra länder, säger Heidi Elmér.

Kan man verkligen svära sig fri på det sättet?

– Nej absolut, det är ju klart att det har varit en gråzon kring hur man tänker kring hållbarhet, men om man ser att vi investerar 80–90 procent av våra tillgångar i andra stater som beter sig mer eller mindre korrekt inom olika områden så ser man att en centralbanks grundmotiv inte är att påverka politiken som förs. Vårt uppdrag är att bidra till ett stabilt finansiellt system.

”Svår och komplicerad fråga”

Riksbanken har ett fullmäktige bestående av riksdagsledamöter. Inte heller där har några krav på att skapa hållbarhets­direktiv lyfts, vilket Ulf G. Erlandsson anser är ”förvånande”. För första gången på åtta år har Vänsterpartiet nu en representant i fullmäktige i form av ekonomen Ali Esbati, men han vill inte svara på några frågor om partiets och sina egna mål med arbetet. I stället hänvisar han till ekonomiskpolitiska talespersonen Ulla Andersson.

– Det är självklart att alla som gör den här typen av investeringar ska ansvara för hållbarhet, både miljö och socialt, slår Ulla Andersson fast.

Vad tycker du då om att Riksbanken köper australiska statsobligationer som möjliggör kolutvinning i stor skala?

– Jag tycker att det är en svår fråga. Man måste ju placera sin valutareserv och då gör man det i olika former av statsobligationer. Australien är en demokrati och sedan finns det beslut som landet fattar som man kan ifrågasätta hur kloka de är. Det blir en väldigt svår och komplicerad frågeställning.

Hur kan Vänsterpartiet påverka Riksbanken i den här frågan?

– Vi har ett första möte i november och där tänker vi börja ställa frågor om hållbarhetsdirektiv. Vad jag förstår håller Riksbanken på att ta fram ett sådant. Jag tänker i alla fall göra vad jag kan för att trycka på för att Riksbanken tar fram ett sådant direktiv.

Läs vidare på nästa sida: Gröna obligationer – marginaliserade men populära

800dagar

Sveriges valutareserv

Sveriges valutareserv är en reserv av guld och värdepapper
i utländska valutor.

Den 30 april 2018 ägde Riksbanken 125,7 ton guld. Marknads-värdet på guldet var då 46,5 miljarder kronor.

Guldet förvaras hos centralbankerna i Storbritannien (BoE), Kanada (BoC), USA (Fed) och Schweiz (SNB) och hos Riksbanken (RB).

Den 30 april 2018 var marknadsvärdet på valutareserven 462,2 miljarder kronor.

Källa: Riksbanken

Gröna obligationer

Togs fram 2008 i samarbete mellan Världsbanken och SEB när investerare efterfrågade en obligation med hög kreditvärdighet och som stödjer klimatprojekt.

Är en obligation där kapitalet är öronmärkt åt olika former av miljöprojekt.

Danske bank tror att värdet på utgivna gröna obligationer i svenska kronor i år kan öka med 80 procent till 70 miljarder.