Klimat.

2020-05-11 10:08
  • Stora Juleboda Gård ingår i pilotprojektet Svensk Kolinlagring som går ut på att lagra kol i jordbruks­mark.  Bild: Izabella Rosengren
    Stora Juleboda Gård ingår i pilotprojektet Svensk Kolinlagring som går ut på att lagra kol i jordbruks­mark.
  • ”Om det finns fyra insekter man vill bli av med så finns det 1 200 insekter som kan äta upp eller konkurrera ut skadeinsekterna, till exempel nyckelpiga. Har du tillräckligt bra biologisk mångfald behöver du inte bekämpa”, säger Marcus Callenbring. Bild: Izabella Rosengren
    ”Om det finns fyra insekter man vill bli av med så finns det 1 200 insekter som kan äta upp eller konkurrera ut skadeinsekterna, till exempel nyckelpiga. Har du tillräckligt bra biologisk mångfald behöver du inte bekämpa”, säger Marcus Callenbring.
  • Två besättningar med sammanlagt 450 hönor och några tuppar flyttas runt i och mellan odlingarna för att hålla efter ogräs och skadedjur. Bild: Izabella Rosengren
    Två besättningar med sammanlagt 450 hönor och några tuppar flyttas runt i och mellan odlingarna för att hålla efter ogräs och skadedjur.
  • Jorden förbättras genom att gödsla med träflis som innehåller mycket kol och som binder vatten. Det lockar svampar som hjälper till att förbättra jordkvalitén. Bild: Izabella Rosengren
    Jorden förbättras genom att gödsla med träflis som innehåller mycket kol och som binder vatten. Det lockar svampar som hjälper till att förbättra jordkvalitén.
  • Den enda besprutning som sker är med mjölksyrebakterier, vilka ska hjälpa till att optimera jordförhållandena. Bild: Izabella Rosengren
    Den enda besprutning som sker är med mjölksyrebakterier, vilka ska hjälpa till att optimera jordförhållandena.
Puffetikett
Dagens ETC

Pilotprojekt: De ska lagra kol i jordbruksmarken och på kuppen få bättre omsättning

Genom att lagra kol i jordbruksmark hoppas pilotprojektet Svensk kolinlagring öka böndernas omsättning, främja den biologiska mångfalden och hindra klimatförändringen. Med på tåget för att uppfylla målen är tolv gårdar som under tre år ska testa och utvärdera olika lagringsmetoder.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Vin, äpple, havtorn, päron, plommon och vinbär. Ordningen upprepas rad upp och rad ner i sammanlagt 2,8 mil fruktodling. Mellan de prydliga raderna med träd prunkar blomsterremsor med bland annat vitklöver, käringtand och honungsört. På sina ställen finns vitlök utplanterat för att skrämma iväg vattensorkarna, en av få ovälkomna gäster på Stora Juleboda gård i nordöstra Skåne. Inte ens bladlössen vållar bekymmer för med dem kommer nyckel­pigorna som i sin tur blir mat till fåglarna och hönsen.

Sedan Marcus Callenbring och hans familj tog över Stora Juleboda 2016 har de tillämpat permakultur, det vill säga hållbar odling med naturen som förebild. Till exempel används samodling, vilket innebär att flera grödor odlas samtidigt på samma yta för att till fullo utnyttja växtsäsongen. Därför var det inte så mycket av en utmaning att hoppa på pilotprojektet Svensk kolinlagring som lanserades i början av april med syfte att binda atmosfärisk kol i jordbruksmark.

– Vi jobbar redan mycket med att lagra kol genom att hela tiden försöka hålla marken täckt med växter, men det här är ett bra sätt att få ett kvitto på om vi lyckas eller inte.

”Som en apokalyptisk film”

Bakom initiativet Svensk kolinlagring står företaget Miljömatematik som leds av bland annat Jessica Johansson. Hon fick idén under en blåsig bilfärd på den skånska slätten.

– Alla åkrar var plöjda och det yrde in en kraftig västlig vind. Det var alldeles mörkt för det var så mycket jordpartiklar i luften. Det var som i en apokalyptisk film. Jag och min kollega hade länge sagt att någon borde göra något för att binda jorden, men vi insåg där och då att om ingen annan gör det så får väl vi ta tag i det.

Sagt och gjort startade de Sveriges första kolinlagringsprojekt i jordbruksmark och fick både SLU och Lunds universitet med sig på tåget. I dagsläget är 12 gårdar anslutna, både konventionella och ekologiska, vars uppgift är att testa olika metoder för inlagring och mätning, till exempel trädbaserat jordbruk, ändrad jordbearbetning, återställning av våtmarker, tillförsel av biokol och olika växtföljder. Intresset är så stort att det redan är kö till nästa års säsong.

– Vi har identifierat 35 olika metoder som alla kan kombineras på olika sätt. Det finns inget facit, men grunden är minskad jordbearbetning och att hålla marken täckt året runt. Ju mer växter som absorberar koldioxid och mindre störningar i jorden desto snabbare byggs kolförrådet upp. Det är när vi plöjer marken som kolet återgår till atmosfären.

Förutom analys av metoder är målet med projektet att skapa en svensk marknad för kolkrediter. Istället för att exempelvis plantera träd i Uganda ska man kunna gynna det svenska jordbruket och den lokala biologiska mångfalden.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Naturlig skadebekämpning

Jessica Johansson menar också att kolinlagring förbättrar jordens kvalitet. Till exempel ökar jordens vattenhållande förmåga, vilket gör grödorna motståndskraftigare mot både torka och översvämning. Kolet bidrar också till ett ökat mikroliv, vilket gör jorden friskare och minskar risken för sjukdomar.

– De som har ställt om upplever att de får högre skördar och att de har minskat behovet av bekämpningsmedel.

Även Marcus Callenbring på Stora Juleboda framhåller att det är av yttersta vikt att hålla jorden nöjd så att mikrolivet kan frodas. Det gör han bland annat genom att blanda in träflis i komposten som han senare sprider ut runt träden. Träflis innehåller mycket kol och binder vatten, vilket svamparna gillar. Dessutom brukar han spruta ut mjölksyrebakterier och kompostte, en gödning som innehåller mikroorganismer, för att optimera förhållandena.

Stor potential

Globalt finns en stor potential för lagring av kol i jordbruks­mark motsvarande 10–20 procent av de antropogena koldioxidutsläppen. I Sverige finns det cirka 2,5 miljoner hektar åkermark, varav runt 50 0 000 hektar lämpar sig för odling av så kallade mellangrödor, det vill säga en gröda som växer under hösten efter skörden av huvudgrödan och omvandlar koldioxid till biomassa. Enligt Thomas Kätterer, professor i ekosystemsekologi vid SLU, innebär det att man skulle kunna lagra en halv miljon ton koldioxid vilket motsvarar en procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Planterar man fleråriga grödor fördubblas inlagringen.

– Det finns en stor potential. Varje gång man odlar en mellan­gröda lagrar man in ett ton koldioxid per hektar. Har man fleråriga växter fördubblas effekten till två ton koldioxid per hektar. Så det är inte småpotatis det handlar om.

Precis som Jessica Johansson menar han att kolinlagring dessutom gynnar bördigheten, vilket leder till ökad avkastning. Enligt honom behövs dock mer forskning, utbildning och framförallt ekonomiskt stöd till bönderna för att få fler att våga satsa på ett koldioxidvänligt jordbruk.

– Det går att få ett visst ekonomiskt stöd för etableringen av mellangrödor, men regelverket är stelbent och behöver revideras med fokus på klimatfrågan. De motsvarar bara lantbrukarens kostnad för utsäde och traktortimmar.

Långsiktig vinst

Mellan Stora Julebodas äppel­träd, havtornsbuskar och vinrankor pickar och sprätter ett gäng hönor. När någon närmar sig kuttrar de nyfiket, men återgår snart till att rensa rent i gångarna. Hönorna bor i mobila hönshus som flyttas runt i odlingen och fungerar därmed som ytterst effektiva skadedjursbekämpare.

Med ens verkar det obegripligt att inte alla bönder har övergått till permakultur om den involverar ljuvligt kuttrande hönor i en pittoresk fruktträdgårsmiljö.

– Det är enklare att köra monokultur och kortsiktigt ger det en högre vinst. Men för oss är det viktigare att göra långsiktigt rätt så att nästa generation har bättre möjligheter att bruka jorden som vi har, säger Marcus Callenbring.

Stora Juleboda Gård

Storlek: 120 hektar varav 25 hektar är frukt- och bärodling och resten spannmål.

Odlar: Frukt (bland annat äpple, päron och plommon), bär, spannmål, grönsaker (bland annat sockerbetor och vitlök) och honung.

Djur: 80 tackor, 450 höns och fyra bikupor samt hundar, katter och hästar.

Personal: Fyra anställda och tre ur familjen.

Svensk Kolinlagring

Är: Ett icke vinstdrivande projekt med syftet att minska mängden koldioxid i satmosfären genom att binda in den i marken, i växtlighet eller på mekaniskt/mineraliskt vis.

Medverkande: 12 jordbrukare, SLU, Lunds universitet och olika livsmedelsföretag.

Finansiärer: Vinnova, MAX Burgers och Oatly. Piloten är också finansierad av EIP Agri via Jordbruksverket.

Ersättning till bönderna: 1 000 kronor per hektar

Pågår: 2019–2023.

Projektägare: Miljömatematik.