På plats i Norge.

2017-12-19 11:00
  • Svein Olav Otterlei är driftsledare på Rogne och matar laxarna med pellets.
    Svein Olav Otterlei är driftsledare på Rogne och matar laxarna med pellets.
  • Döda laxar som rensats ut från bassängerna i Steinsvik.
    Döda laxar som rensats ut från bassängerna i Steinsvik.
  • Norge är världens största producent av odlad lax.
    Norge är världens största producent av odlad lax.

Odlad lax – hett på tallriken

Vår aptit efter odlad lax skjuter i höjden. Samtidigt har larmen om kemikalieanvändning och förstörda livsmiljöer gjort att konsumenterna numera efterfrågar hållbara alternativ. Dagens ETC har besökt certifierade laxodlingar i Norge.

Rå som sashimi. Eller som kotlett på grillen? Laxen är vår nya matfavorit – flexibel i köket i en tid när allt fler vill minska sitt klimatavtryck och äta mindre kött. Norge är världens största laxproducent så när du äter odlad lax är sannolikheten stor att den kommer från vårt grannland, där över hälften av den globala produktionen sker. Här har akvakultur; odlingar av fisk- och skaldjur, klättrat upp som den andra viktigaste näringen efter olja- och gas. Enbart odlad lax exporterades för över 61 miljarder norska kronor i fjol, en ökning med 29 procent mot året innan. I takt med att Norge vill släppa sitt gas- och oljeberoende vill landet femdubbla laxexporten fram till 2050.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


100 certifierade odlingar

Samtidigt som världen gapar efter norsk lax har kritiken mot odlingarna varit kraftig.  Det har handlat om bekämpningsmedel, övergödning och odlade laxar som rymmer och därmed hotar vildlaxens genpool.

I Norge är ungefär 100 odlingar idag certifierade med ASC, Aquaculture Stewardship Council, vilket räknas som en av de strängaste miljömärkningarna. Det är ungefär en femtedel av det totala antalet laxodlingar i Norge. Övergången från konventionell till certifierad odling ökar i takt med att konsumenternas medvetenhet växer. Världens största laxproducent är Marine Harvest som har odlingar i sex länder. På väg till producentens Rogne-odlingar, en halvtimmes båtresa från Ålesund, passerar vi branta berg, vattenfall och kristallklara fjordar.

Närheten till Atlanten ger området idealiska förutsättningar för laxodlingar. I nio laxkassar som når ner till 40 meters djup simmar 1,7 miljoner atlantlaxar. Valet av plats är avgörande för laxodlingarna.

– Här är det stor vattengenomströmning vilket är viktigt i fjordsystem om man vill undvika problem, säger Geir Holen som är kommunikationschef på Marine Harvest.

Han slänger ut en näve pellets i en av kassarna. Det bubblar i vattnet och laxar hoppar upp i luften. Vi går på den enorma cirkelformade laxkassen och intill nätet simmar putsarfiskar och läppfiskar.

– De fungerar som en icke medicinsk lösning mot laxlus som är en naturlig parasit i havet, berättar Geir Holen.

Löss sprider sig snabbt

Det går en naturlig rengörare i form av putsar- och läppfiskar till tio laxar. Laxlusen är fortfarande det största problemet för alla som funderar på att odla lax, den sprider sig snabbt i kassarna och kan slå ut laxen. Därför har stora mängder bekämpningsmedel som väteperoxid använts, vilket har lett till resistens hos lusen och att medlet dödar räkor och andra arter som också lever i fjordarna. ASC:s regelverk tillåter inte bekämpningsmedel och har satt standarden en havslus per tio laxar som är långt under det norska genomsnittet. Laseranvändning mot laxlus är ytterligare en miljövänlig behandling som Marine Harvest och andra företag tittar närmare på.

En annan baksida är kritiken mot fodret som laxen äter, eftersom det tillverkas av vildfångad fisk från utfiskade hav. Avföring och övergivet foder sjunker till botten och bidrar till övergödning av fjordarna. I norsk media har undervattenskameror visat döda bottnar täckta av slem vid en rad odlingar och skapat stor uppståndelse. Geir Holen tycker att medie­husen i Oslo har en utbredd negativ attityd gentemot laxodlarna, samtidigt som misstron mot journalister från odlarna är lika utbredd enligt honom.

– Problemet är att det inte finns någon kommunikation. Odlarna pratar inte med journalister, säger Geir Holen.

Kräver hållbar pellets

ASC-certifieringen kräver mer hållbara pellets, där 80 procent av fodret kommer från vegetabilier som ekologisk soja, bönor och korn. 20 procent kommer fortfarande från viltfångad fisk.

– Vi har inte kommit lika långt som MSC (Marine Stewardship Council – hållbar vildfångad fisk- och skaldjur), så vi kan fortfarande bli bättre på foderbiten, säger ASC:s marknadschef Barbara Janker.

Målet är att minska det ekologiska fotavtrycket där experiment med insektsprotein och alger i pellets ingår.

Norges framgång som laxproducent kan delvis tillskrivas nedgången av produktionen i Chile som är världens andra största laxproducent. Laxlusutbrott och överanvändning av kemikalier har orsakat massdöd av fisk och enorma miljöproblem i Chile där laxindustrin tagit stryk. Det har gjort att priset på odlad lax har skjutit i höjden.

– Priset på odlad lax har gått upp 60-70 procent på 1,5 år eftersom all lax numera kommer från Norge, säger Daniel Frick, delägare i den ASC-certifierade Stockholmsrestaurangen B.A.R.

Vad som tidigare var känt som ”en enkel billig lunch-produkt” kostar idag upp emot 200 kronor portionen på restaurangerna, förklarar han. Men trots att B.A.R har varit certifierad i två år kan inte Daniel Frick erbjuda sina kunder certifierad lax eftersom han inte hittar färsk ASC-lax på marknaden.

Medan Chile är branschens svarta får så har Norge arbetat hårt för att få till en bärkraftig laxproduktion där antibiotika nästan helt slutats användas även inom den konventionella delen. Daniel Östman som är inköpsansvarig på grossistföretaget Lobster Seafood upplever inte att efterfrågan på ASC-laxprodukter är lika stor som konventionell lax.

– Det är egentligen inget fel på standardlaxen från Norge, säger Daniel Östman och klargör:

– Kunderna har inte nappat på ASC än, trots att det bara skiljer fem kronor i kilopris mot konventionell lax.

ASC

Den oberoende icke vinstdrivande organisationen ASC, Aqua­culture Stewardship Council, bildades år 2010 av bland annat WWF.

ASC:s mål är att vara det ledande certifierings- och märkningsprogrammet för ansvarsfull odlad fisk- och skaldjur.

Vid ASC-certifierade odlingar används mindre mängd kemikalier, antibiotika undviks, det råder lägre densitet bland fisken och skaldjuren, det används mindre andel foder, det är högre överlevnadsnivåer bland fisken och skaldjuren och bättre arbetsvillkor för de anställda.

ASC använder en spårbarhetskedja som går från ursprungs­producenten genom mellanhänderna till slutimportörerna. Det tar ­omkring fyra månader för en odlare att bli ASC-certifierad och använda logotypen på sina produkter.

ASC samarbetar med 456 certifierade odlingar i 38 länder och har sett en 80 procent ökning det senaste året där lax och räkor ökar mest. De största marknaderna finns i Europa med över 8000 ­produkter på 58 marknader. Nederländerna och Tyskland toppar listan och Sverige hamnar på femte plats med 611 produkter på marknaden i september 2017 där ASC-lax ökade mest.

Företag som säljer ASC-produkter är bland annat: Lidl, Hemköp, Coop och Ikea.

Källa: ASC

Akvakultur

Hälften av världens fisk och skaldjur odlas idag genom akvakultur, även kallat vattenbruk. De senaste 30 åren har akvakultur varit den snabbaste växande sektorn inom matindustrin med en årlig genomsnittlig ökning på drygt nio procent. 

2050 kommer jordens befolkning uppgå till runt tio miljarder människor, med den största ökningen i utvecklingsländerna. Efterfrågan av fisk och skaldjur följer den utvecklingskurvan. Den globala akvakulturproduktionen fördubblades mellan 2000 och 2012 och förväntas fördubblas igen fram till 2050.