– Det har byggts väldigt mycket vindkraft som att kommer att säkerställas under året, säger Per Holm, vindkraftsansvarig på Energiföretagen.
Även Svensk Vindenergi talar om rekord. Enligt en prognos från föreningen kommer årets förmodade toppnotering att slås inom kort – vindkraften väntas fördubblas till 40 TWh inom fyra år och stå för över en fjärdedel av Sveriges elanvändning.
Allt billigare
Den blocköverskridande energiöverenskommelsen från 2016 och de subventioner den medförde har pekats ut som en av anledningarna till den byggboom som hittills gått att se, men nu anger både Svensk Vindenergi och Energiföretagen att vindkraften börjat klara sig på egen hand.
– Nu har vi börjat nå ett läge där vi inte behöver lika mycket subventioner eller inga alls. Vindkraftverken blir hela tiden billigare på grund av den teknikutveckling som skett, säger Per Holm.
Redan enligt de senaste siffrorna för 2017 producerar Sverige näst mest vindkraft per capita i världen efter Danmark. Enligt Per Holm kommer vindkraften att ha stor betydelse för Sveriges gröna omställning till ett fossilfritt samhälle, då vattenkraften bara går att bygga ut i mindre skala.
– Till år 2045 kommer vindkraften kanske att vara den största elproduktionskällan
på årsbasis, säger han och fortsätter:
– Det som är en utmaning för vindkraften är att den bara producerar när det blåser. Och när det blåser producerar all vindkraft el, och då kan det bli ett lite lägre elpris.
Gigantisk park
En svensk kommun har särskilt bidragit till utvecklingen på vindkraftområdet – Piteå. Den gigantiska vindkraftparken Markbygden håller som bäst på att byggas i området och väntas den bli Europas största när den är färdigställd. Då kommer vindkraftparken att producera 10-12 TWh om året och stå för omkring sju procent av den samlade elproduktionen i Sverige, enligt det svensk-tyska bolaget Svevind som står bakom projektet.
– Det är så stort att det är svårt att få grepp om. Fullt utbyggt är vindkraftsparken 450 kvadratkilometer, det är ungefär som två Storstockholm i storlek, säger Tomas Riklund, kommunikationskonsult på Svevind.
Vid årets slut kommer omkring 300 turbiner ha tagits i drift. Tomas Riklund berättar att det är svårt att sia om vilket år alla kommer att vara igång, men tidigare har 2021 nämnts. Enligt honom kommer man i slutändan förmodligen inte behöva 1101 turbiner för att nå full kapacitet, vilket i dag är planen.
– Det blir nog aldrig så många eftersom effektiviteten på vindkraftverken ökar med våldsam hastighet. Det är ungefär samma utveckling som för datorer skulle man kunna säga. Kapaciteten som man bygger med nu är nästan dubbelt så stor nu som 2008.
Norrland snart i topp
Redan i fjol gjorde Markbygden att Piteå gick från plats elva till två i Energimyndighetens rankning över kommuner med störst installerad vindkraft. Det är också i Norrland som den största vindkraftboomen sker och Norrbotten väntas gå om Västra Götaland som största producent.
Denna utveckling har dock ifrågasatts och röster har höjts om att elen i stället borde produceras så nära förbrukningen som möjligt – det vill säga i södra Sverige – för att energi inte ska gå förlorad i överföringen.
Svevinds Tomas Riklund konstaterar att det är svårt att få tillstånd för så stora ytor som Markbygden tar i anspråk i de södra och mer tätbebyggda delarna av landet. I stället menar han att vindkraften kan bli en ”tillväxtgenerator” i norra Sverige – och pekar på de enligt honom goda produktions- och vindförutsättningarna ibland annat Piteå.
– Det är en av världens bästa vindfyndigheter, om man ska använda malmspråk, säger han.
