Klimat.

2018-05-11 14:14
  • Förlust av biologisk mångfald anses tillsammans med klimatförändringar, pandemier och världskrig utgöra det dödligaste hotet mot mänskligheten.  Bild: David Goldman
    Förlust av biologisk mångfald anses tillsammans med klimatförändringar, pandemier och världskrig utgöra det dödligaste hotet mot mänskligheten.
  • Den största anledningen till att arter utrotas idag är att deras livsmiljöer försvinner.  Bild: Gerald Herbert/AP
    Den största anledningen till att arter utrotas idag är att deras livsmiljöer försvinner.

De vill skydda halva jorden

Nu höjs röster från internationellt och vetenskapligt håll för att skydda 50 procent av jordens land- och havsareal. Det anses vara det som krävs för att säkra växt- och djur­arters överlevnad i det långa loppet. I takt med att livsmiljöer försvinner brådskar behovet av ett landskapsperspektiv, menar forskare.

Sverige är ett av de länder i världen som skyddar allra minst skog.

I takt med att livsmiljöer försvinner brådskar behovet av ett landskapsperspektiv, menar forskare.

Sverige är ett av de länder i världen som skyddar allra minst skog.

Professor emeritus Edward O. Wilson är en av världens mest respekterade biologer. Han förespråkar i sin bok ”Half-Earth” (2016) att halva jordytan bör skyddas. Det är en utmanande tanke som av många avfärdats som radikal och orimlig, men som på senare tid fått allt fler anhängare.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Bland andra naturvårdsprofessorn Reed Noss och tolv av hans kollegor stämmer in i uppropet. De manar till en djärvare och ärligare vision som håller sig inom vad ekosystemen kräver – inte vad som är politiskt uppnåeligt på kort sikt. Försiktighetsprincipen måste få råda i alla lägen, menar de.

Den största anledningen till att arter utrotas idag är att deras livsmiljöer försvinner. När en livsmiljö minskar i areal, minskar även överlevnadschanserna hos de arter som lever där. Dagens utrotningstakt bedöms vara uppemot tusen gånger snabbare än vad som anses naturligt historiskt sett. Mänsklighetens påverkan på jorden har till och med liknats vid en geologisk kraft. Massutrotningar har förekommit tidigare. Nu gläntar den sjätte stora massutrotningen på dörren och den här gången är det inte asteroidnedslag utan vi människor som är förövarna.

80 procent av världens arter räddas

Varje år utrotas troligtvis mellan 500 och 36 000 arter. Siffran är osäker eftersom man inte vet hur många arter som finns på jorden. Hittills har cirka två miljoner arter artbestämts, men forskare tror att det kanske finns hela 8,7 miljoner arter i världen. Många av dessa arter kommer att utrotas innan vi människor ens blivit varse om deras existens. Det innebär att även deras ekologiska, stödjande, reglerande och kulturella funktioner kommer att gå förlorade. Enligt IUCN:s rödlista (2015) bedöms redan nu drygt 40 procent av groddjuren, cirka 25 procent av däggdjuren och 13 procent av fåglarna vara hotade globalt.

Varje art har en egen nisch och är i behov av en viss naturtyp. Arten är ofta beroende av andra arter, för föda, näring, samarbete och/eller för uppbyggnad av mark och vegetation. Så ser kretsloppet ut. Edward O. Wilson menar att om halva jordens yta skyddas, där alla ekosystem finns representerade, kan 80 procent av världens arter räddas. Först då träder vi in i en så kallad säker zon. Skyddas bara tio procent av jorden, så som idag, riskerar ungefär hälften av världens arter utrotning.

Han menar att beläggen för att dagens skyddsåtgärder är otillräckliga är uppenbara eftersom arter fortfarande är hotade. Ju fler arter som försvinner, desto fler arter riskerar att gå förlorade. Den nuvarande utrotningstakten ökar också risken för andra ekologiska kollapser och oåterkalleliga miljöförändringar. Det globala gränsvärdet för förlust av biologisk mångfald har redan överskridits.

Snedfördelning bland områden skyddas

Enligt UNEP skyddades cirka 15 procent av jordens landareal och cirka fyra procent av jordens havs­areal år 2015. Venezuela och Bhutan tar dock täten med cirka 50 procent skyddad landareal. Bhutan har till och med en grundlag som understryker att landet ska bevara den ursprungliga miljön och biodiversiteten, där miljömässig hållbarhet ska vara utgångspunkten för landets nationella utveckling. Sverige ligger långt efter med elva procent skyddad landyta och cirka 6,6 procent skyddade marina områden.

Det råder dessutom en stor snedfördelning bland de områden som är skyddade. Skogen är det ekosystem på land som hyser störst biologisk mångfald. Cirka 27 procent tropisk skog är skyddad i världen jämfört med cirka tre procent boreal (nordlig) skog. Europa är den kontinent i världen som skyddar allra minst skog och Sverige och Norge tillhör de länder som ligger i botten. Endast cirka fem procent av den produktiva skogsmarken i Sverige och cirka tre procent av den produktiva skogsmarken i Norge är formellt och långsiktigt skyddad.

Samtidigt är runt 1 800 skogs­levande växt- och djurarter idag rödlistade, det vill säga nära hotade eller hotade, till största delen på grund av att deras naturliga livsmiljö – skogen – inte finns kvar. Små oaser av naturskog återstår i hårt fragmenterade skogslandskap dominerade av ensartade, ofta planterade, trädbestånd av tall eller gran och hyggen. Även jordbruksmarker har sedan hundratals år trängt undan naturskogar, framför allt i södra Sverige. Många av de rödlistade arterna är beroende av gamla grova träd, stående och liggande död ved och lövträd, vilket är en bristvara i dagens skogslandskap. Vissa arter behöver upp emot 20–50 procent lämpligt habitat på landskapsnivå för att överleva.

Flera förslag till skydd av skog

För att alla viktiga ekologiska processer och ekosystemtjänster ska kunna bevaras måste de områden som skyddas dessutom vara stora och sammanhängande på landskapsnivå, menar forskare. Därtill behövs funktionella spridningskorridorer för att arter ska kunna sprida sig mellan olika områden.

Det finns flera förslag till skydd av skog i ett landskapsperspektiv i Sverige. Borderland Wilderness i Dalarna är ett sådant. Det omfattar bland annat avverkningshotade Ore skogsrike, Vildmarksriket, naturreservatet Drevfjällen och marker i Norge (totalt 1 440 000 hektar). Ett annat förslag är att skydda de oskyddade skogarna vid Jelka Rimakåbbå och Karatj-Råvvåive i Lappland för att tillsammans med befintliga reservat och nationalparker bevara ett stort vildmarksområde (totalt cirka 460 000 hektar). Förslaget ”The Horseshoe of Fennoscandia” syftar till att skydda skogar med höga naturvärden från den svensk-norska gränsen i Värmland och Dalarna, norrut till Finland och Ryssland och ner till den södra gränsen mellan Finland och Ryssland. Inga av dessa förslag har dock implementerats och hotas av pågående avverkningar och fragmentering.

Trots en lång historia av naturskydd och reservat har Sverige de senaste decennierna halkat efter många andra länders initiativ kring naturskydd. I södra Afrika finns bland annat Peace Parks som arbetar för att utveckla och sammanlänka skyddade naturområden över nationsgränserna för att bevara den biologiska mångfalden, skapa robusta ekosystem och gynna lokalbefolkningen.

Är människan självmordsbenägen?

Sverige har antagit FN:s konvention om biologisk mångfald som säger att förlusten av alla naturliga miljöer åtminstone ska halveras och där det är möjligt i det närmaste upphöra till 2020. Därtill har Sveriges regering fastställt ett etappmål om att minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden ska bevaras till 2020. Men trots att regeringen höjt budgeten för naturskydd efter många års sänkningar kommer det målet inte att nås – drygt tolv procent av landytan bedöms vara skyddad 2020.

Sverige har en portalparagraf i skogsvårdslagen som säger att miljö- och produktionsmålet ska vara jämställda. Men trots att den antogs för över 20 år sedan har miljömålet successivt hamnat i skymundan och idag är det över 90 procent av de svenska skogarna som brukas eller har brukats.

Edward O. Wilson frågar sig om människan är självmordsbenägen. Förlust av biologisk mångfald anses tillsammans med klimatförändringar, pandemier och världskrig utgöra det dödligaste hotet mot mänskligheten. Wilson menar att det kortsiktiga målet bör vara att snabbt skydda åtminstone hälften av jordens kvarvarande och intakta vildmarksområden vilket bland annat innefattar Amazonas, Kongoflodens regnskog och nordliga boreala skogar. Därtill behöver de fragment som finns kvar med höga naturvärden skyddas.

En forskningsstudie från FN:s miljöprogram visar samtidigt att höjda anslag för skydd av natur är en övergående investering eftersom kostnaderna i form av förstörda ekosystem blir långt högre med oåterkalleliga miljöförändringar som följd. Det är med andra ord både ekologiskt, ekonomiskt och socialt försvarbart att skydda den natur som finns kvar idag, i stället för att behöva restaurera den senare.

Vetenskapen har blivit allt mer enig

De senaste tio åren har vetenskapen blivit allt mer enig kring att arter idag utrotas i en onaturligt snabb takt och att förlusten av livsmiljöer är förödande för dess ekologiska processer och ekosystemtjänster.

År 2007 krävde 1 500 internationella forskare att hälften av det boreala skogslandskapet i Kanada skulle skyddas för att bevara den biologiska mångfalden. För närvarande har Avaaz.org ett upprop riktat till världens politiska ledare om att skydda halva vår planet som hittills undertecknats av drygt 957 000 personer.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.