Sverige har sedan 2017 ett klimatpolitiskt ramverk, som består av klimatmål, ett klimatpolitiskt råd, och en klimatlag. Men detta ramverk är inte kopplat till den koldioxidbudget som gäller för Sverige utifrån åtagandena i Parisöverenskommelsen. Klimatmålen är heller inte bindande, det vill säga om de handlingsplaner som regeringen tar fram inte är i överensstämmelse med klimatmålen får det inte legala konsekvenser.
– Klimatmålen måste utgå från en successivt uppdaterad koldioxidbudget och lagfästas, säger Cecilia Emanuelsson, en av undertecknarna av en motion på Klimatriksdagen som vill förändra just detta.
Parisavtalets klimatmål är absoluta temperaturmål och anger att den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska sträva efter att den ska stanna vid 1,5 grader. Och det är mängden koldioxid – egentligen koldioxidekvivalenter – i atmosfären som avgör om klimatmålen kan uppnås. Det kvarvarande utsläppsutrymmet kallas för koldioxidbudgeten. För varje år som utsläppen fortsätter minskar budgeten, fortare ju större utsläppen är.
Därfär är nu läget akut. Med Sveriges nuvarande utsläppstakt tar vår koldioxidbudget slut om bara några år.
– Med ramverkets nuvarande ambitionsnivå kommer Sverige att vid sekelskiftet ha överskridit åtagandena i Parisavtalet med minst det dubbla. Vi tror att medborgarna förutsätter att en klimatlag som antas också ska göra att målen nås, säger Cecilia Emanuelsson.
Hon ser fler fördelar med en lag som tydligt kopplar Sveriges klimatmål till en koldioxidbudget som utgår ifrån Parisavtalet.
– Förutom att medborgarna med denna lag skulle veta att regeringens klimatpolitik är i överensstämmelse med Parisöverenskommelsen, så skulle det även säkra en mer långsiktig inriktning av Sveriges klimatpolitik. Oavsett vilka partier som sitter i regeringen måste klimatpolitiken ha ett innehåll som utgår från den koldioxidbudget som gäller för Sverige.