Förbudet mot uranbrytning tas bort: ”Ett enormt svek”

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna röstade för att slopa förbudet medan oppositionen motsatte sig förslaget. Ja-sidan vann med en rösts marginal.

Tidöpartierna anser att om Sverige ska ha kärnkraft så måste man var öppen för att också bryta råvaran, uranet.

– Jag förstår att många människor känner oro kring gruvbrytning, den oron ska tas på allvar, sade ledamoten Jesper Skalberg Karlsson (M) och tillade att han inte ser framför sig storskalig utvinning av uran i varje skogsbryn.

Kommunala vetot

Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av tillståndskrav och inte heller av det kommunala vetot. Det kan röra sig om mindre uttag i gruvor där uran hittas som en sekundär råvara.

Ändringarna införs redan om två månader, den 1 januari.

I kommuner med stora urantillgångar, bland annat Falköping, Östersund och Vilhelmina, varnas för negativa konsekvenser för miljön, odlingslandskap och djurhållning. Även vattenförsörjningen kan påverkas, menar de.

V, MP och C pekar också på flera miljö- och hälsorisker med att tillåta uranbrytning igen och Socialdemokraterna är mycket kritiska till att försvaga det kommunala vetot.

– Det krävs lokal acceptans, att du har de kommuner som berörs av en gruva med dig, sade S-ledamoten Isak From.

Samtidigt kan S tänka sig utvinning av uran i mindre skala.

– Vi har gjort ett omtag när det gäller vår politik och ser att vi behöver tillåta sekundär utvinning av uran för att ta vara på de restprodukter som bryts i befintliga gruvor, säger From.

MP: Ett enormt svek

Förbudet mot uranbrytning infördes 2018 av den dåvarande S-MP-regeringen.

Miljöpartiets språkrör Amanda Lind är skarpt kritisk mot onsdagens beslut. Hon var en av flera politiker som protesterade med skyltar utanför riksdagen under morgonen.

– Det är ett enormt svek mot alla de som bor nära Sveriges uranfyndigheter. Nu får man återigen leva med rädslan att se sin bygd förstöras, säger hon.

När det gäller det kommunala vetot vill regeringen gå längre och framöver väntas kommunernas möjligheter att säga nej till uranbrytning försvinna helt. Regeringen vill nämligen att uranbrytning inte ska kallas för kärnteknisk anläggning, utan för kärnteknisk verksamhet.

Den ändringen föreslås börja gälla den 1 juli 2026.