I det som för nuvarande är utkanten av nybyggarområdet står en asymmetrisk konstruktion med utsida i frostat glas. Osynliga för besökare som står framför den orangeröda ingången är de 600 solpaneler på taket som täcker större delen av byggnadens elbehov. Det här är Herrestaskolan, en kommunal för- och grundskola konstruerad i massivträ och del av en växande skara miljöcertifierade skolor.
Plats för 400 elever
Skolan är konstruerad enligt certifieringen Miljöbyggnad, som administreras av branschorganisationen Sweden Green Building Council. Två år efter att en ny byggnad tagits i bruk verifieras certifikatet och Herrestaskolan satsar på det högsta betyget, Guld.
– Det innebär extra höga krav på bland annat energisparande, luft, akustik och kontroll på att inga farliga kemiska ämnen finns, säger Ian Craig som är kommunens projektledare för byggnationen.
Herrestaskolan har plats för totalt 400 elever från förskola till årskurs fem, men under våren är den ännu inte helt fylld. Michal Kraj, Saga Sundström, Emma Steen och Artin Nazemi går sin första termin i de nya lokalerna. De går i årskurs två och att skolan är byggd med miljön i åtanke har inte undgått dem.
– Den är riktigt miljövänlig, och vi sorterar allt skräp, berättar Emma Steen.
– Ja, och den är byggd i massivträ. Det är bra för miljön, säger Sara Sundström.
– Men ibland funkar inte skolans lampknappar, berättar Michal Kraj.
El, ventilation och solceller kontrolleras via ett centralt datorsystem högst upp i byggnaden. Ian Craig och rektorn Satu Harnesk verkar ha delade meningar om hur smidigt det är. När Dagens ETC besöker skolan krånglar elektroniken: en automatisk markis på byggnadens utsida har fastnat och en dörr, försedd med ett särskilt elektroniskt säkerhetssystem, går inte upp.
Men Ian Craig tror att saker och ting snart faller på plats. Han är framförallt uppspelt över att få berätta om skolans stomme. Han berättar att den är konstruerad i CLT – cross-laminated timber, eller korslaminerat trä – och säger att det är framtiden när det gäller att bygga miljövänligt. Tanken var först att bygga i betong, men efter att ha besökt skolor i Storbritannien som byggts i CLT bestämde kommunens projektansvariga sig för att satsa på det.
Han beskriver processen som att jobba i mörker, eftersom det fanns lite kunskap om materialet i Sverige.
– Boverket och svenska byggnormer var inte uppdaterade. Efter några månader insåg vi också att konsulterna vi först jobbade med inte hade rätt kunskaper.
Många fördelar
Men fem år senare står nu skolan på plats och Ian Craig pratar med eftertryck om träets fördelar mot betong – att det binder mer koldioxid än som släpps ut under framställning, går snabbare att bygga med, är förnybart och dessutom är ljuddämpande.
Sopsortering som via ett underjordiskt rörsystem sugs ut till Barkabystadens sopcentral, skyltar på golv istället för väggar och kulört färgade dörrar för kontrast och tillgänglighets skull. Hjärnorna bakom den genomdesignade Herrestaskolan verkar ha tänkt ut det mesta, både när det gäller ekologi och den sociala samvaron på skolan. Men allt går inte att förutse och personalen försöker fortfarande se hur de nya lokalerna används av eleverna. Satu Harnesk berättar att de abstrakta, båthyttsliknande rummen med runda fönster i barnens lekutrymme har börjat kallas för ”ostarna”.
Och det kan ju vem som helst se, att det är ostar arkitekterna ritat, inte båtar.
