Inrikes.

2020-06-12 14:21
Anna Ekström (S), utbildningsminister / Emelie Högberg / Linnea Lindquist. Bild: TT/Press
Anna Ekström (S), utbildningsminister / Emelie Högberg / Linnea Lindquist.
Puffetikett
Dagens ETC

Skolor ber om ”referenser” på elever – nu slår rektorn larm

Linnea Lindquist har varit rektor på grundskolor, både i Stockholm och nu på Hammarkullsskolan F-3 i Angered i Göteborg. Under den tiden har flera andra rektorer ringt henne för att be om referenser på elever som har sökt till deras skola.

– Jag är inte förvånad, när vi styr skolan på ett sätt som tillåter kundrelation mellan elever, deras föräldrar och skolorna är det inte konstigt att man gör så här.

Under Linnea Lindquists fem år som rektor för grundskolor, både i Stockholm och Göteborg, har hon vid tre olika tillfällen fått samtal från rektorer vid andra skolor som bett om ”referenser” på elever som har sökt deras skolor.

– När elever placeras eller börjar på en annan skola är det vanligt med överlämningssamtal, men i det här fallet har man ringt innan beslut om placering har fattats.

Vad är det de har frågat om?

– Hur fungerar eleven socialt, hur fungerar eleven i klassrummet? Första gången det hände blev jag chockad, jag hade aldrig varit med om att man frågar om sådant innan eleven är placerad. Någon av de som frågade sade att de måste veta hur eleven fungerar socialt innan de bestämmer att de kan ta emot den, men det är inte så skollagen ser ut.

”Varumärke och vinstmarginaler”

För några dagar sedan skrev Lindquist om detta på Twitter och förvånades av hur många andra rektorer och lärare som vittnade om att de varit med om samma sak.

– Det handlar så klart inte om alla skolor, men det verkar ändå vara förvånansvärt många som gör så här. Men grundproblemet är inte de individuella skolorna, utan snarare vad det är som gör att de ringer och frågar. Det handlar om att skolorna är marknadsutsatta, de vill inte få in resurskrävande elever i skolan.

Varför vill de inte det?

– För fristående skolor handlar det dels om skolans varumärke och dels om vinstmarginaler. Det finns mindre vinst att plocka ut om pengarna har gått till resurskrävande elever. De som har ringt mig har alla ringt från fristående skolor. Men av de som hörde av sig efter att jag skrev på Twitter var det flera som blivit kontaktade på samma sätt av kommunala skolor, där handlar det mest om att inte vilja ha rykte som en stökig skola, och att bygga varumärke.

Linnea Lindquist är inte förvånad att det här förekommer, säger hon.

– När vi styr skolan på det sättet att den marknadsutsatts och därmed tillåter en kundrelation mellan eleven och hens föräldrar och skolan, då är det inte konstigt att det här blir en konsekvens, på samma sätt som betygsinflation blir en konsekvens. Ryktet blir viktigare när skolorna måste tänka att de ska locka kunder, det här beteendet är helt logiskt i den skola vi har skapat.

”Vi tar referenser på personal”

Trots att hon menar att det är den marknadsutsatta skolan som ligger bakom beteendet medger Linqqvist att hon blivit arg när andra rektorer har ringt för att få referenser på barn.

– Jag har svarat att ”det kommer du att märka när du tar emot eleven” – vi tar referenser på personal, inte på barn. Det de vill veta är om eleven är stökig och kräver resurser så att de i så fall kan slingra sig och säga att de inte har plats, oavsett om anledningen är rykte och varumärke eller vinstmarginal. Sedan är det främst koncernskolorna som jag tänker på när det gäller maximering av vinstmarginalen, det finns många friskolor som till exempel inte tar ut vinst.

Kan bryta mot lagen

Emelie Högberg, undervisningsråd på Skolverket, förklarar att det enligt skollagen endast finns ett begränsat antal urvalsgrunder som en skola får använda när det beslutas om en elev ska få en plats på skolan.

– Fristående grundskolor får utgå från de urvalsgrunder de har fått godkänt för, det kan till exempel vara syskonförtur eller kötid. Men det är endast det som får ligga till grund för urvalet. För kommunala grundskolor gäller närhetsprincipen och vårdnadshavares önskemål. När det gäller gymnasieskolor är urvalsgrunden densamma oavsett om skolan är fristående eller kommunal, då är det meritvärde som gäller.

Det är ingenting konstigt med att information om en elev ges vid en överlämning, säger Högberg.

– Men då har eleven redan en plats vid skolan.

Så det finns ingen anledning för en skola att be om information om en elev som inte redan har en plats?

– Nej, precis.

Hon påpekar att de resurser som en elev kan behöva ska täckas av det grundbelopp som fristående skolor får per elev. Det finns endast ett scenario där en resurskrävande elev kan skickas tillbaka till en kommunal skola från en fristående skola.

– Det är om grundbeloppet inte är tillräckligt, till exempel i fall där en skola behöver byggas om eller det behövs assistenthjälp. Då kan skolan ansöka om ett tilläggsbelopp från kommunen. Om kommunen sedan håller med om att det behövs, men beslutar att inte betala ut tilläggsbelopp eftersom det finns på plats i en av kommunens skolor – då kan friskolan släppa eleven på grund att hen kräver för mycket resurser.

Utbildningsministern: ”Helt uppåt vägarna”

Utbildningsminister Anna Ekström ser allvarligt på att rektorer ringer för att be om ”referenser” på elever som inte har erbjudits plats på deras skolor.

– Jag är väldigt orolig att skolan uppfattas som en tjänst på en marknad där rektorer tvingas konkurrera om elever. Om det går till så att man försöker hitta elever som behöver mindre stöd och därmed kostar mindre, då är det helt uppåt väggarna.

Ekström säger att hon förstår om en rektor tar kontakt för att fråga om vad en nyligen antagen elev kan tänkas behöva.

– Men att ta referenser innan en elev har blivit antagen, det strider mot hela den svenska skolans idé.

Hon återkommer till det problematiska i att skolan ses som en tjänst på en marknad.

– Jag vill se den svenska skolan som en gemensam bildningsinstitution och inte en tjänst på en marknad, då är det fullkomligt orimligt att ta referenser och konkurrera om elever. Om man ser skolan som en gemensam bildningsinstitution vill man se till att skolan är så bra som möjligt för eleven som går där. Det kan vara värt att påminna om att eleven ska välja skolan, det är inte skolan som ska välja eleven.

Vad kan göras åt att sådant här pågår?

– Just nu finns en utredning som gjorts av Björn Åstrand om ökad likvärdighet i skolan ute på remiss. Där finns bland annat förslag om gemensam antagning. Jag hoppas att riksdagens partier ska visa en öppenhet för att se till att våra regler för antagning ska stärka likvärdigheten snarare än att den, som den gör nu, förstärker skillnaderna.

Detta gäller vid antagning

Fristående grundskolor kan anta elever baserat på de urvalsgrunder som skolan fått godkänt för. De grunderna kan till exempel vara kötid eller syskonförtur. Alla kommunala grundskolor har samma urvalsgrunder – närhetsprincipen och vårdnadshavares önskemål.

Alla gymnasieskolor, både fristående och kommunala, ska göra urval baserat på meritvärde.

Finns plats på skolan ska den dock ta emot elever, oavsett om den är fristående eller kommunal, grundskola eller gymnasieskola.

Enligt Skolinspektionen finns ingen praxis i frågan, men skolan måste kunna visa vad som ligger till grund för beslutet att anta eller inte anta en elev och den grunden måste vara godkänd.