Inrikes.

2021-05-07 08:25
  • ”Jag ville utveckla mina färdigheter i att teckna, berätta och skapa animationer”, säger Sigvard Hansson, som sökt till Fryshusets speldesignsprogram med specialpedagogisk profil”, säger Sigvard Hansson.  Här med mamma Malin Holm.  Bild: Jörgen Lund
    ”Jag ville utveckla mina färdigheter i att teckna, berätta och skapa animationer”, säger Sigvard Hansson, som sökt till Fryshusets speldesignsprogram med specialpedagogisk profil”, säger Sigvard Hansson. Här med mamma Malin Holm. 
  • Studie- och yrkesvägledaren Canan Rosén.   Bild: David Johansson
    Studie- och yrkesvägledaren Canan Rosén.
Puffetikett
Dagens ETC

Så drabbar nedskärningar unga med diagnoser

De specialpedagogiska gymnasieprogrammen är det enda alternativet för många elever med särskilda behov. I Stockholm går det fyra till fem sökande på varje plats – men till hösten läggs ytterligare två av programmen ned sedan finansieringen från staden har dragits in.

– Det är så otroligt beklämmande och orättvist, säger studie- och yrkesvägledaren Canan Rosén.   

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Så sent som en vecka innan första omgången av gymnasievalet stängde fick studie- och yrkesvägledaren Canan Rosén, via en uppriven elev, reda på att två av tre gymnasieprogram med specialpedagogisk inriktning på Fryshuset i Stockholm inte längre finns att söka till hösten 2021. På Fryshusets hemsida hade eleven funnit följande förklaring: ”Den här utbildningen går inte längre att söka på grund av att Stockholms stad med kort varsel har sagt upp avtalen”.

– Eleven var alldeles förtvivlad eftersom utbildningen jag motiverat henne att söka inte längre fanns kvar, berättar Canan Rosén.

Få platser att söka

De elever hon uppmuntrar att söka sig till specialpedagogiska program är de som till följd av neuropsykiatriska funktionshinder, erfarenhet av mobbing eller andra psykiskt betungande motgångar, har ett så sargat självförtroende att de inte klarar av att vända sig till en vanlig skola igen.

– Ofta får jag lägga lång tid på att motivera de här eleverna till att ens våga söka sig till gymnasiet. Det gör att det känns extra beklämmande när en elev kommer till mig och säger att det specialpedagogiska program vi hittat, som skulle kunna vara något för henne, inte längre finns att söka. Att jag inte ens har fått den informationen i tid, säger Canan Rosén.   

Redan innan Fryshusets gymnasium hastigt meddelade att två av deras tre specialpedagogiska program ställs in till hösten till följd av indragen finansiering från Stockholms stad, fanns ytterst få alternativ för elever med särskilda behov.

– Söktrycket till de specialpedagogiska program som finns var skyhögt redan innan. Det är flera elever som söker till varje plats, vilket ju är helt bisarrt eftersom de här programmen kan vara de här elevernas enda chans att ta sig igenom gymnasiet, säger Canan Rosén.      

Hon menar att skolan inte tar hänsyn till människors olika typer av behov och förutsättningar.

– Det handlar inte om att vanliga skolor är dåliga, men man har inte förutsättningar till att anpassa utbildningen och lärandemiljön så att den passar alla. Därför behövs olika skolor och olika typer av gymnasieprogram, säger Canan Rosén.     

En av dem som drabbats av att de specialpedagogiska programmen ställts in på Fryshusets gymnasium är Sigvard Hansson, 18, som har autism, adhd och språkstörningar. Hans mamma, Malin Holm, är en av grundarna av föräldranätverket Barn i behov.   

– Sigge går gymnasieförberedande, det som kallas för introduktionsprogrammet. På Fryshuset har de normalt sett det programmet, samt en naturlinje och en estetisk linje med specialpedagogisk profil. Tanken var att han skulle få sin behörighet nu och söka vidare till det estetiska programmet sen, men nu har vi fått veta att de inte tar in några elever i år, säger Malin Holm.

Lång kamp för anpassning

Hela Sigvards skoltid har varit en lång, utdragen kamp för att han ska få de anpassningar han behöver för att ens klara av att vistas i skolan, berättar hon. Till en början handlade det om relativt lågt ställda krav på skolanpassningar.

– Vi tänkte oss bara en skola som han skulle kunna gå till utan att bli helt söndermobbad. Jag försöker skona min son så mycket jag kan, för med autism och adhd kommer också att man har mycket lättare att känna ångest över förändringar och nya utmaningar, säger Malin Holm.

Innehållsmässigt läser Sigvard redan skoluppgifter på gymnasienivå, berättar hon, det är bara presentationen av innehållet och miljön där inlärningen ska ske som behöver anpassas för att han ska kunna ta till sig kunskapen och lära sig nya färdigheter.

– För att någon som min son ska få utvecklas till samhällsmedborgare, bli självständig och kunna ta ett jobb så måste han få rätt hjälp och stöd. Det är tyvärr jättesvårt att erbjuda det på en vanlig skola.

”Hjärtat blöder”

Johan Oljeqvist, vd för Fryshusets gymnasium som driver en idéburen och icke vinstdrivande verksamhet, säger att hans hjärta blöder över att de tvingats stänga ansökningarna till de specialpedagogiska programmen till hösten.

– Det handlar bara om 90 av våra totalt tusen elever som går på de här programmen, men det rör sig om en av våra allra mest utsatta grupper i samhället, så det går rakt in i hjärtat på en, säger han.    

Till varje plats på de specialpedagogiska programmen ska de enligt uppgift från skolans huvudman ha haft fyra till fem sökande.

– Desperata föräldrar har hört av sig och bönat och bett om en plats åt deras barn, säger Johan Oljeqvist.

Orsaken till att de ekonomiska förutsättningarna har förändrats är att Fryshuset fått avslag från utbildningsförvaltningen på allt fler individuella ansökningar om tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd. Bara från 2018 till 2020 har avslagen ökat från 17 till 64 procent. Det visar statistik som tagits fram av föräldranätverket Barn i behov.

– Ja, det låter som att det stämmer. I över hälften av våra ansökningar har vi fått avslag under det senaste året, och det till synes helt godtyckligt. Det går inte att se varför vi fått avslag i det ena fallet, men inte i det andra, säger Johan Oljeqvist.   

En konsekvens av att Fryshuset nu av ekonomiska skäl avslutar sina specialpedagogiska gymnasieprogram blir ännu färre behovsanpassade skolplatser i staden totalt sett.

– Jag blir extra upprörd eftersom vi har använt en metodik som har fungerat och som är baserad på 20 år av beprövade erfarenheter. Det vi behöver nu är en snabb dialog med politikerna i stadshuset om barnen ska ha en skola att gå till i höst, säger Johan Oljeqvist. 

Stockholms skolborgarråd Isabel Smedberg-Palmqvist (L) vill inte ställa upp på intervju i Dagens ETC, utan hänvisar frågan om det indragna stödet till Fryshusets gymnasium vidare till utbildningsförvaltningen.

Helene Moquist, enhetschef på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, framhåller att det ökade antalet avslag om tilläggsbelopp inte beror på något besparingskrav från politiskt håll.

– Vi har börjat titta på varje enskild ansökan mer noggrant, för att likvärdigheten inför lagen ska efterlevas. Skolan måste kunna visa att de elever som ska få tilläggsbelopp har ett omfattande behov av stöd och får extraordinära stödåtgärder, något som skolan ger eleven utöver det normala, säger hon.

Gymnasieprogram med specialpedagogisk profil

På Fryshusets gymnasieskola finns tre gymnasieprogram med specialpedagogisk profil: Naturvetenskaplig linje, estetisk linje samt introduktionsprogrammet. Till hösten blir bara introduktionsprogrammet kvar.

Tilläggsbelopp

Gymnasieskolorna är helt beroende av tilläggsbelopp för elever med särskilda behov för att kunna erbjuda gymnasieprogram med specialpedagogisk profil.

Under de senaste tre åren har avslagen om tilläggsbelopp till
elever på gymnasieskolorna, från utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, procentuellt ökat enligt följande:

2018: 17 procent avslag

2019: 39 procent avslag

2020: 64 procent avslag

Källa: Föräldranätverket Barn i behov