Därför väcker krisen mångas vilja att hjälpa andra

Lappar i trappuppgångar och utanför mataffärer, privat­personer som syr munskydd åt sjukvårdspersonal, och inte minst, livlig aktivitet på sociala medier. Bara Facebookgruppen Corona – Hjälp till med inköp av livsmedel till riskgrupper, har över 17 000 medlemmar.

Överallt erbjuder sig människor att hjälpa till på olika sätt. Men även om coronapandemin på många sätt är en unik händelse, är det inte unikt att människor behöver hjälp. Behovet finns hela tiden. Hemlösa, ensamma, gamla som hade mått bra av lite extra omsorg. Trots det är det få som erbjuder sin tid och sin hjälp när Sverige inte är ett land drabbat av en pandemi. Krävs det en kris för att vi ska bli generösa? Ja, i alla fall gör en kris i vår direkta närhet oss betydligt mer benägna att ställa upp för andra än annars. Det säger Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, som forskat om samarbete och generositet.

–  Generellt är vi mer benägna att hjälpa andra som på något sätt står oss nära, kulturellt eller geografiskt. När vi dessutom befinner oss i en tid av nöd eller kris som hela tiden uppmärksammas så blir den mer påtaglig. Vi pratar om den, tänker på den, och blir då också mer benägna att hjälpa till, säger han.