Inrikes.

2020-12-10 09:00
Göran Drougge omplacerades efter 16 år som lärare på Academedia. Bild: Hossen Salmanzadeh / Jessica Gow/TT
Göran Drougge omplacerades efter 16 år som lärare på Academedia.
Puffetikett
Dagens ETC

Han kritiserade friskolans vinster – fick sluta som lärare

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Mer öppenhet röstades ned av högerpartierna

Förslaget om offentlighetsprincipen i friskolor röstades ner i slutet på november. Daniel Riazat, utbildningspolitisk talesperson (V), skrev den motion som riksdagen röstade om. Han menar att det finns en stor enighet, både bland facken och friskolorna, att offentlighetsprincipen skulle vara bra.

– Kritiker har sagt att de mindre friskolorna kommer få tufft med administrationskostnader men de har själva sagt att offentlighetsprincipen är det enda rimliga. De enda som är emot är friskolornas riksförbund som företräder koncernerna, säger han.

Förslaget röstades ned att de borgerliga partierna och SD.

– Jag tycker offentlighetsprincipen är en viktig fråga och jag kan bara hoppas att den stora debatten om marknadsskolan kan skapa förändring, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till Dagens ETC.

– Det som låser mig i frågan om offentlighetsprincipen är framförallt att vi har en riksdagsmajoritet som hittills varit kallsinnig till detta förslag. Meddelarfriheten såg vi till att den infördes i svensk rätt under förra mandatperioden, offentlighetsprincipen tog vi fram lagförslag på förra året och gick även till val med att införa den, problemet är att vi inte har stöd i riksdagen vilket inte minst omröstningen visade.

Tystnadskultur påverkar

Förutom att politiker, forskare och journalister får det svårare att granska skolorna utan långsiktig skolstatistik menar Daniel Riazat att tystnadskulturen på friskolor kan påverkas av en utebliven offentlighetsprincip.

– Självklart handlar detta inte enbart om att ta del av elevernas resultat, det handlar också om personalens villkor och att deras situation blir tuffare. Jag vet att lärare ibland måste skriva avtal för att inte prata utåt om skolan, det blir såklart värre när uppgifter inte finns tillgängliga. Skola och affärshemlighet hör inte ihop, säger Daniel Riazat.

Anna Ekström håller med om att tystnadskulturen är ett problem.

– Det är viktigt för medarbetare, elever och medborgare som vill att skolan ska fungera bra – därför tycker jag att meddelarfrihet och offentlighetsprincipen är så viktigt, vi ska vara glada för visselblåsare och se till att de får ett så gott skydd som möjligt.

Den långsiktiga lösningen som Anna Ekström helst vill se är att offentlighetsprincipen införs men att riksdagen nu ska se vilka alternativ som finns.

Yttrandefrihet på skolan

I en granskning från Skolvärlden från 2019 upplevde hälften av alla lärare, både i kommunal och privat skola rädsla för repressalier om de kritiserade skolan. Fyra av tio har fått straff efter att ha framfört kritik. Enligt Skolvärldens analys är marknadsskolan framväxt en stor anledning till den ökade tystnadskulturen.

Meddelarfriheten innebär rätten att påtala missförhållanden för grundlagsskyddad media, utan att arbetsgivaren har rätt att efterforska vem som gett uppgifterna till media. Den omfattar friskolor sedan 2017.

Kvalificerad sekretess går före meddelarfriheten, såsom information om enskilda elevers hälsa.

Privatanställda lärare omfattas även av lojalitetsplikt och kan riskera att bli av med sin anställning om ens uttalanden skadar företaget. Om meddelarfriheten går före lojalitetsplikten har ännu inte prövats juridiskt.

Drougge och Ekblom sökte 2018 rättslig upprättelse genom meddelarfriheten men åklagaren lade ned fallet två gånger.