Gigjobbarna i EU kan få det bättre – men inte i Sverige

Initiativet till direktivet togs för att förbättra villkoren för de som till exempel kör ut mat eller kör taxi för plattformsföretag som Wolt och Uber. Eftersom gigarbetare ofta betraktas som egenanställda eller är egenföretagare blir de extra sårbara för exploatering och det initiala syftet var att förtydliga anställningsförhållandet och tvinga plattformsföretagen att ta sitt arbetsgivaransvar.

Olika upplägg i olika länder

Gigföretagens, eller plattformsföretagen, som de också kallas, upplägg ser dock väldigt olika ut runt om i unionen. I Sverige är nästan alla gigarbetare anställda av egenanställningsföretag som fungerar som ett bemanningsföretag och därmed en typ av mellanhand mellan arbetarna och de digitala plattformarna. 

– Om man tänker att den här typen av företag är här för att stanna, måste man se till att arbetsgivaransvaret faktiskt ligger på plattformarna och inte på mellanhänderna, säger Pontus Blüme, aktiv i organisationen Gigwatch och doktorand i ekonomisk historia på Stockholms Universitet med just plattformsekonomi som forskningsområde. 

Frågan om arbetsgivaransvaret har prövats rättsligt i flera europeiska länder. I Danmark, England, Tyskland och Spanien har plattformsföretagen förlorat och tvingats anställa gigarbetarna som jobbar för dem. 

I Sverige däremot har Arbetsmiljöverket och andra myndigheter stämt flera plattformsföretag, men i samtliga fall och instanser har företagen fått rätt. Domarna har i stället slagit fast att det inte finns något falskt egenanställningsförhållande. 

– Budskapet blir att gigföretagen inte behöver ta något arbetsgivaransvar eftersom de inte anses vara arbetsgivare. Det är vad lagstiftningen säger i Sverige, säger Pontus Blüme.

Sverige berörs inte

Den tidigare versionen av direktivet som hade tagits fram av Frankrike innehöll skrivelser som hade tvingat en förändring av själva arbetsgivarbegreppet i svensk praxis. Formuleringen i den nu antagna versionen är däremot att direktivet grundar sig på ländernas lagstiftning. Eftersom det redan finns flera rättsfall som slår fast att gigföretagen inte har något arbetsgivaransvar skulle det inte göra någon skillnad i Sverige.

EU-parlamentarikern Malin Björk (V) som har drivit frågan är försiktigt positiv. 

– Det kommer nu att bli upp till de nationella parlamenten att lagstifta och då hoppas jag få med oss andra partier som vill se ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden. Usla arbetsvillkor utan rättigheter hör inte hemma i EU 2024, skriver Malin Björk i ett pressmeddelande. 

Fem miljoner som bäst

Pontus Blüme tror att det eventuellt kan göra skillnad för en del gigarbetare i Europa även om det inte gör det i Sverige. 

– Det kommer inte att påverka alla EU:s 28 miljoner gigarbetare men däremot dem som arbetar för plattformar som i stor utsträckning styr arbetarna genom att till exempel sätta priser, övervaka arbetskraften och leda arbetet. I bästa fall berör det fem miljoner arbetare. 

I praktiken innebär det att de som berörs kommer att anses vara anställda och att de därmed får samma rättigheter som andra anställda.

Vad kommer att krävas för att gigarbetares villkor ska bli bättre i Sverige? 

– Det behövs politisk vilja för att ändra kriterierna som underbygger det svenska löntagarbegreppet. Formuleringarna om när någon är att betrakta som anställd behöver skrivas på ett sådant sätt att plattformsarbetare omfattas. För att det ska bli verklighet behöver svenska riksdagsledamöter driva frågan.

Hur ofta använder du dig av gigtjänster?

Astrid Sjöberg, 58 år, Sollentuna 

– Jag använder Uber en gång var fjärde månad ungefär och har blandade känslor. Det är otroligt smidigt men jag brukar välja den lyxigare varianten eftersom jag tänker att det kanske är bättre för arbetarna. En del gigföretag har ju haft väldigt dålig publicitet. Samtidigt tänker jag att det också kan vara ett sätt att komma in på arbetsmarknaden.  

Göran Berg, 63 år Helsingborg 


– Väldigt sällan, men jag tycker om idén och hoppas det går schysst till. Om jag skulle få bekräftat att de som jobbar gör det vitt, har schyssta löner, pensioner och så vidare, då hade jag använt mig av dem oftare.  

Lucy Stark, 52 år, Åkersberga 

– Jag använder mig av gigtjänster väldigt sällan, kanske två gånger om året. Jag tycker att det är bättre att att hämta själv för de tar ganska saftigt betalt. 

Sara Lundmark, 24 år, Karlstad 


– Aldrig. Jag tycker att det är dyrt. Det beror säkert på att jag bor långt ut från staden och då kostar det mycket att få saker hemlevererade. 

Pablo Frutos, 20 år, Linköping


– Inte så ofta, kanske en gång i veckan. Jag föredrar att gå till stället själv men jag har också förståelse för att det ibland är väldigt kallt och att det då kan kännas olustigt att ge sig ut på cykeln själv. 

Carolina Ngujo, 28 år, Sundsvall 

– Inte så ofta men jag tror att det är bra. Jag har beställt hem mat och då var de snälla och det gick snabbt också. 

Tom Kronestedt, 28 år, Stockholm 


– Inte ofta. Det var något år sedan sist. Jag får för dåligt samvete när jag gör det eftersom de ser ut att ha så mycket att göra och jag har hört att de inte har så bra avtal.