Inrikes.

2021-07-27 10:00
  • Bild: Pontus Lundahl/TT
  • Enligt Socialdemokraterna i Järfälla drabbar konkurrensen på skolmarknaden de resurssvaga eleverna mest, medan de resursstarka i högre grad väljer mellan olika skolor.   Bild: Maja Suslin/TT
    Enligt Socialdemokraterna i Järfälla drabbar konkurrensen på skolmarknaden de resurssvaga eleverna mest, medan de resursstarka i högre grad väljer mellan olika skolor. 
  • Marcus Larsson, lärare och bloggare på Tankesmedjan Balans.
    Marcus Larsson, lärare och bloggare på Tankesmedjan Balans.
  • Linnea Lindquist, rektor på Hammarkullskolan.
    Linnea Lindquist, rektor på Hammarkullskolan.
  • Lars Tunberg, ägare till Aprendere AB och Liberal kommunpolitiker i Täby.
    Lars Tunberg, ägare till Aprendere AB och Liberal kommunpolitiker i Täby.
  • Eva Ullberg, oppositionsråd för Socialdemokraterna i Järfälla.
    Eva Ullberg, oppositionsråd för Socialdemokraterna i Järfälla.
Puffetikett
Dagens ETC

Allianspolitiker körde över tjänstemännen – sa ja till L-friskola

Allianspolitiker i Järfälla godkände en friskola med en liberal politiker som huvudman – trots att tjänstemännen sagt nej av ekonomiska skäl. 

”Det är ett problem att yrkesgruppen politiker finns på skolmarknaden och tjänar pengar på den”, säger Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast söndag 24 okt så får du en hel månad för bara 39 kr.

Betala per år

Från

1500 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per år. Avsluta när du vill.

Det är skolkoncernen Aprendere AB som vill starta ny gymnasieskola i Järfälla utanför Stockholm. Skolan, som ska heta Värmdö Tekniska Utbildningar AB, VTU, ligger under koncernen som har ytterligare nio skolor. 

VD och huvudman för moder­bolaget och skolorna är Lars Tunberg, liberal politiker i Täby där han sitter som ersättare i kommunfullmäktige och i gymnasie- och näringslivsnämnden.

I april i år slog tjänstemännen i Järfälla kommun i ett yttrande fast att den friskola som vill öppna i Järfälla inte bör få tillstånd. Ekonomin kan bli negativt drabbad, anser de. Elevunderlaget är nämligen för litet i kommunen och den kommunala gymnasieskolan kan riskera att tvingas stänga framöver. Trots det körde politikerna i den alliansstyrda kommunen i april i år över tjänstemännens utlåtande om en ny gymnasieskola och ändrade i deras yttrande. Ett nej blev ett ja, när det skickades till Skolinspektionen.

”Inte ärligt”

S, MP och V motsatte sig beslutet och reservationen är skarpt formulerad med ord som ”vanmakt” och ”man skäms”. De anser att yttrandet är politiskt färgat. Eva Ullberg, kommunalråd och oppositionspolitiker för Socialdemokraterna i Järfälla, är mycket kritisk. 

– Vi måste vara ärliga mot Skolinspektionen, säger hon. 

Tycker du att allianspolitikerna inte är ärliga i sitt yttrande?

– Nej, det är inte ärligt. De har kopierat mycket från yttrandet, men tagit bort en hel del av förvaltningens ord.  

Richard Lindforss (M), ordförande i nämnden som körde över tjänstemännen, tycker att yttrandet var för hårt skrivet och att det fattades ett helhetsperspektiv. Att tjänstemännen ser ett sviktande elevunderlag ger han inte mycket för, trots att handelsprogrammet i den kommunala skolan inte kan starta till hösten eftersom för få sökte. 

– 80 procent av Järfällas ungdomar går på gymnasiet utanför kommunen. Vi tror att en fri aktör kan vara ett komplement som gör att vi får hem eleverna igen. Vi behöver bryta trenden att eleverna väljer att gå på andra skolor.

Är det en intressekonflikt att det är en aktiv liberal politiker som vill starta friskola i er allians­styrda kommun?

– Nej, det är det inte. Vi är borgerliga politiker. Vi är för valfrihet och står alltid upp för eleverna, oavsett vem som sitter i styrelsen.

Inte heller Lars Tunberg ­tycker det förelägger en intresse­konflikt, skriver han i ett mejl till Dagens ETC.

Stängde gymnasieprogram

Marcus Larsson på tankesmedjan Balans skrev på Twitter när beslutet tagits: 

”Liberal politiker driver skolkoncern. Annan liberal ­politiker i grannkommun ändrar tjänstemännens yttrande till skolinspektionen och föreslår att koncernen ska få etablera sig i hennes kommun trots ­negativ påverkan på kommunens skolor.”

Är det ett problem att vd:n sitter på dubbla stolar?

– Ja, för mig är det ett problem när yrkesgruppen politiker finns på skolmarknaden och tjänar pengar på den. Det är alltså samma yrkesgrupp som bestämmer reglerna för hur skolan ska drivas som använder sig av reglerna för att få sina egna koncerner att växa. Det är provocerande. Men det här är kanske en del av förklaringen till att politiker inte gör något åt skolmarknaden, trots att medborgarna inte vill ha den.

Även Eva Ullberg anser att det blir en utmaning för kommunen när politiker är med och konkurrerar på skolmarknaden. 

– Där måste man ju dra mycket hårda gränser. En politiker har ju varit med i samtal och förhandlingar och vet vilka strategier kommuner har. Man blir ju inte neutral.

Hon beskriver en kommun som kämpar för att fylla utbildningarna.

– Vi har redan varit tvungna att stänga program på grund av elevunderlaget är för litet. Det här kommer dessutom när vi i Järfälla har beslutat att vi ska bygga en ny gymnasieskola. 

Oro för kommunens skola

Den kommunala gymnaise­skolan ska flytta till nya lokaler i januari 2022. Där ska skola, ­kultur, idrott, högre utbild­ningar och näringsliv husera under samma tak.

– Jag vill inte se att det blir konkurrens i det här läget. Dessutom har vi ju planer på att starta en av de utbildningar som VTU vill starta. Och en annan av utbildningarna har vi ju redan. Jag är bekymrad och orolig för vår egen skola, säger Eva Ullberg.

Den stora utmaningen är ekonomin, både i Järfälla och i andra kommuner i Sverige där skolkoncerner etablerar sig. Gymnasiefriskolor får pengar från kommunen där de etablerar sig. Ersättningen baseras på den budget kommunen satt för elev och program. Om en kommun skjuter till ytterligare resurser till de kommunala skolorna har friskolorna rätt att få motsvarande belopp. Grundskolor har en liknande ersättningsmodell.

Linnea Lindquist är rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg och är aktiv på Twitter där hon granskar skolbudgetar och marknadsskolor. Enligt henne är elevunderlaget oftast det stora problemet när friskolor startar. 

– Eleverna måste ju tas någonstans ifrån. De flyger ju inte ned från himlen. Det brukar leda till att det blir tomma klasser i de befintliga skolorna. Varje tom plats driver upp genomsnittskostnaden. Och det innebär att skolornas planeringsförutsättning slås i spillror, säger hon. 

Kommunala skolor har lagstadgat ansvar att få fram platser till kommunens elever vid behov.

– Den här skolan i Järfälla kan ju lägga ned om två år och då måste kommunen fixa fram platser till de elever som går i den skolan. Kommunen står alltid med risken. Det är orimligt att de inte har ersättning för det ansvaret.

Negativ spiral

Det är, enligt Linnea Lindquist, de resursstarka eleverna som går till friskolor. Kvar i de kommunala skolorna blir de elever som behöver mer stöd.

Att friskolor via elevpeng och skolpeng får extra ­utbetalningar när de kommunala inte kan hålla sin budget i balans är ett problem, menar hon. 

– Man kan se att de kommuner som har stora underskott har väldigt många ansökningar från skolkoncerner. De vet ju att de kommer att få extra utbetalningar varje år. Det är ett rubbat system.

Kvar blir en negativ spiral för kommunerna. Ju mer underskott de får, desto mer måste kommunerna ge friskolorna. 

– Det är ju helt logiskt utifrån marknaden att vilja tjäna pengar. Men skolan ska inte vara en marknad. De här skolorna behövs ju inte i kommunerna. Det är fruktansvärt, säger hon.

Hon anser dock inte att friskolornas vinstutdelning är ett stort problem.

– Det är incitamentet för vinst som är problematiskt. Att etablera sig där ekonomin inte är i balans är rovdrift på eleverna. De allra flesta delar inte ut stora vinster, utan de använder vinsten för expansion, så att rovdriften kan fortsätta. 

Så ändrades kommunens yttrande

I yttrandet skrev tjänstemännen: ”På kort sikt kan detta
ytterligare bidra till att minska attraktiviteten i utbildningarna,
och på lång sikt leda till att en av skolorna – eller båda – försvinner.”

När yttrandet gick vidare till Kompetensnämnden i Järfälla

kommun ändrades texten till ”På kort sikt kan detta leda till en
utspädningseffekt i elevunderlaget för båda skolorna men på lång sikt kan det innebära positiva synergieffekter för båda aktörerna.”

Ordförande i nämnden i Järfälla är M-politiker och vice ordförandeposten innehas av en liberal.