Utan rent vatten kan vi inte leva. Och vad är förutsättningen för rent vatten? En frisk natur. Det är inte bara utsläpp av kemikalier och växthusgaser som hotar naturen idag. Det är också vårt sätt att leva, allt större bostäder, flådiga shoppingcenter, gigantiska vägbyggen. Människan tränger undan naturen i en rasande takt. Enligt FN påverkar mänsklighetens aktiviteter nu 75 procent av jordens yta och inkräktar alltmer på naturen. Det har uppmärksammats som en av de stora farorna för att nya pandemier kommer att uppstå.
Vet vi egentligen vad vi leker med?
Forskare har kommit fram till att träd i en skog bildar ett sammanhängande system som fungerar som en superorganism, alltså något i stil med en myrstack fast i större skala. Träden samarbetar, utbyter näringsämnen och hjälper varandra i nödsituationer. I orörda bokskogar utjämnar träden styrkor och svagheter sinsemellan via rötterna. De träd som producerar mycket sockerlösning ger till de som har det sämre, en omfördelning som Peter Wohlleben, författaren till bestsellern ”Trädens hemliga liv”, liknar vid mänskliga socialbidragssystem.
Han ser detta tydligt i naturliga skogar, där träd frösår sig och växer långsamt på grund av att de högsta trädkronorna ger så mycket skugga. När träd växer långsamt blir vedcellerna mycket små vilket gör trädet motståndskraftigt mot allt från stormar till svampangrepp, förklarar Wohlleben i sin bok.
Den här insikten handlar inte bara om trädens motståndskraft mot stormar och skogsbränder, vilket vi vet ökar i den globala upphettningens tid. Det handlar ju också om att biologisk mångfald är en förutsättning för att vi människor ska ha tillgång till rent vatten.
Forskningen går framåt. Vi vet allt mer om sinnrika mykorrhiza-nätverk, samspelet mellan träd, rötter och svampar. Livet under marken är oändligt mycket större än det vi ser ovan ytan. De gamla träden är en förutsättning för många av svamparna, i förlängningen för friska ekosystem.
Därför finns en skarp kritik mot både monokulturer och kalavverkning i skogsbruket. En växande kritik, som inte minst fick fart efter Lisa Röstlunds brandfackla ”Skogslandet” förra året.
Kritiken har fått fäste på EU-nivå. Ett förslag om att undvika kalhyggen ligger på bordet och låt oss hoppas, trots att Sverige är ett land som bromsar, att denna skogsstrategi snart blir tvingande i Sverige.
För låt oss titta på fakta. Vad händer – samtidigt som allt fler höjer sina röster och värnar skog med höga naturvärden? Skogen i Sverige skövlas i en allt snabbare takt.
I veckan fick jag helt nya siffror från David Johansson, anställd kommunikatör vid Naturskyddsföreningen Örebro. Han har sammanställt avverkningsanmälningarna i länet och jämfört siffrorna med förra året. Det gör honom mörkrädd att takten ökar. Under januari 2022 avverkningsanmäldes 390 hektar i Örebro län. Under samma period 2023 har avverkningsanmälningarna ökat med 150 procent, till 585 hektar.
Det fick honom att fråga sig om Örebro län sticker ut? Han gick vidare, granskade hela landet och ser en sorglig trend: I 19 av 26 län ökar avverkningstakten under januari månad, jämfört med samma månad i fjol. Sticker ut gör Gotland, där ökningen är 400 procent.
I dag är endast omkring sex procent av den produktiva skogen i Sverige formellt skyddad, vilket är en alldeles för låg andel.
I veckans ETC nyhetsmagasin publicerar vi en essä som visar hur svenska folkets egen skog, ägd av staten genom Sveaskog, gradvis utsatts för allt hårdare skövling. Det finns de som kräver mer av statens skogsbolag. Greenpeace har länge drivit att Sveaskog bör få i uppdrag att prioritera miljömålen före vinst. Naturskyddsföreningen kritiserar Sveaskogs brist på transparens.
Föreningen Skydda Skogen uppmanade nyligen (i en debattartikel i Aftonbladet) regeringen att ge Sveaskog i uppdrag att sluta med skogsbruk. Motiveringen: ”Statens skogar ska användas till kolsänka och restaurering av skogsbiologiska värden för framtiden som en viktig del av Sveriges åtagande på klimatområdet samt att gynna rennäring, rekreation och hälsa.”
Vad svarar regeringen och Sveaskog?
Tystnaden ekar.
