Rebecka Bohlin: Gärna minst två procent till försvaret – men till vad?

Att lägga två procent av BNP på försvaret kan komma att bli ett golv för Natoländer, snarare än ett mål, sa Natochefen Jens Stoltenberg till SvD vid konferensen Folk och försvar.

Sverige är redan på väg mot detta BNP-mål.

Och det är inte pengarna, den stora andelen av BNP, som bekymrar mig – förutsatt att satsningarna på försvaret inte går ut över vården, skolan och klimatanpassningen… Staten har alltid råd att satsa – men ett heltäckande försvar behöver betydligt mer än utbildade militärer och moderna vapen.

Jag önskar att Ulf Kristersson ger svar på många fler frågor:

När ska klimatkrav ställas på försvaret? Landets näst största myndighet är bisarrt nog helt undantagna från skarp styrning och krav på redovisning av klimatpåverkan. Dessutom är alla delar av det svenska försvaret extremt beroende av fossil energi, vilket bara det är en säkerhetsrisk.

Är verkligen militära angrepp det vi ska oroa oss mest över? Glöm inte It-problemen som tvingade 700 Coop-butiker att stänga sommaren 2021. Det visar enligt MSB på sårbarheten i svenska samhället, och hotet mot livsmedelsförsörjningen.

Apropå mat, vilken krisplan finns för mat- och elförsörjningen? Pandemin visade oss att vår självförsörjningsgrad är mycket låg och att ett samhälle som bygger på en global ekonomi är sårbart. När priserna för mat och energi stiger globalt ökar risken för instabilitet och konflikter. Var finns strategin för ett hållbart jordbruk som säkrar vår tillgång till mat, i freds- såväl som kristid och varför denna snålhet i att satsa på förnybar energi?

Av Putins vidriga krig mot Ukraina bör vi lära oss att vi behöver vara förberedda på militärt försvar, men också att försvar bör vara ett mycket brett begrepp, som handlar om att på riktigt minska vår sårbarhet.