Schiphol, den enorma flygplatsen 9 kilometer utanför Amsterdam, ska krympa. Enligt ett regeringsbeslut kommer antalet flygningar från och med 2024 att begränsas till max 425 500 per år. Det är en minskning med 9,5 procent jämfört med 2019. Schiphol själva är för flygtaket, men flygindustrin protesterar. ”Obegripligt” säger flygbolaget KLM om beslutet, ”oansvarigt” tycker branschorganisationen IATA.
Men med tanke på klimatnyttan i form av minskade koldioxidutsläpp, jublar miljörörelsen.
– Det är historiskt att den nederländska regeringen beslutat att minska antalet flygningar på Schiphols flygplats. Detta är en helomvändning: tiden med fler och fler flygningar är över, säger Maarten de Zeeuw, luftfartsexpert på Greenpeace Nederländerna till Euronews Green.
Även på annat håll i Europa föreslås åtgärder för att minska användningen av vårt mest klimatskadliga transportmedel. I Frankrike vill transportminister Clément Beaune införa ett prisgolv på flygresor.
– Flygbiljetter för tio euro när vi befinner oss mitt i den ekologiska omställningen, det är inte längre möjligt, säger han till veckotidningen L’Obs.
Clément Beaune berättar också att han har skickat förslaget om ett minimipris på flygbiljetter till samtliga transportministrar i EU.
Trafiktak och prisgolv. Hur ser svenska makthavare på dessa åtgärder? Och vad gör de i övrigt för att minska flygandet? Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) är ytterst ansvarig för transportpolitiken. Dagens ETC har vid upprepade tillfällen sökt ministern, men hans pressekreterare har inte återkommit.
Däremot skriver Landsbygds- och infrastrukturdepartementet i ett pressmeddelande att regeringen föreslår en fördubbling av det statliga bidraget för driftstöd till kommunala och privata flygplatser – från 103 miljoner till 210 miljoner kronor årligen.
Flygplatserna då? I Sverige är det statliga företaget Swedavia en storspelare på marknaden. Swedavia äger och driver Arlanda, Landvetter och ytterligare åtta svenska flygplatser.
Fossilfria flygplatser?
Pressansvarig Peter Wärring skriver i ett mejl att Arlanda redan har ett tak på antalet flygrörelser (starter eller landningar, reds anm), nämligen 350 000 per år. Han skriver också att Swedavia är helt fossilfria i den egna verksamheten och att de arbetar ”som flygplatshållare tillsammans med flygbranschen för att flyget ska bli mer klimat- och miljövänligt, till exempel via satsningar på elflyg och på sikt vätgasflyg, användandet av fossilfri diesel, bioflygbränsle, gröna in- och utflygningar samt kortare in- och utflygningsvägar.”
Swedavia har tidigare kritiserats för att lyfta det egna hållbarhetsarbetet samtidigt som de marknadsför fossilt lågprisflyg. På företagets hemsida framgår också att bara fem procent av flygbränslet ska vara fossilfritt 2025, enligt företagets egen målsättning. Själva klimatnyttan med biodrivmedel ifrågasätts dessutom alltmer av både aktivister och forskare. Detta eftersom de släpper ut minst lika mycket koldioxid som fossila bränslen. Skillnaden är att dessa utsläpp inte redovisas till FN, eftersom de anses ingå i en naturlig kolcirkel.
Vad gäller flyg drivna av vätgas och el går den tekniska utvecklingen så långsamt att de inte kommer att hinna göra någon nämnvärd skillnad för klimatet, enligt expertbedömningar.
Enkät: Oppositionspartierna svarar
Hur ställer ni er till ett minimipris på flygbiljetter?
Vilka andra förslag har ni för att minska flygandet?
Rickard Norlin
Klimat- och energipolitisk talesperson för Centerpartiet
Vi har lagt ett stort antal förslag när det kommer till minskade utsläpp från flyget, exempelvis genomförandet av Single European Sky som innebär rakare flygvägar (vilket kan ge upp till 10 procent i minskade utsläpp), högre inblandning av biobränslen, flygledning för att minska höghöjdseffekter, införandet av bränsleskatt för flyget (snarare än biljettskatt som idag), klimatdifferentierade start- och landningsavgifter med mera. Det har goda möjligheter att snabbt sänka utsläppen från flyget utan att vi behöver införa statlig prisreglering, som mycket sällan har visat sig effektivt.
Daniel Helldén
Trafikpolitisk talesperson för Miljöpartiet
Flyget ska bära klimatkostnaderna som flyget orsakar. Det skulle även innebära ett prisgolv. MP införde flygskatten som behöver öka i väntan på mer träffsäkra åtgärder som kräver internationella beslut (ta bort skattebefrielsen på flygbränsle och tillåta mer biobränsle). MP har i EU varit drivande för att reformera handeln för utsläppsrätter så att flyget inkluderas i större utsträckning och den fria tilldelningen till flyget som tas bort. MP vill se en storsatsning på järnväg för att flytta resor från flyg. På korta sträckor med bra järnväg ska flyget avvecklas. Privatflyg ska förbjudas. Bromma flygplats ska läggas ned och ersättas av 35 000 nya bostäder.
Kajsa Fredholm
Klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet
Vi tycker det är bra att EU-länder genomför skarpa nationella åtgärder för att minska flygets klimatpåverkan, det är nödvändigt. Förslagen som förts fram är intressanta. Vi tycker det är rimligt med en progressiv flygskatt. Alltså en skatt där den som flyger mest också är den som får betala mest. Det viktigaste är dock att göra alternativen till flyg billigare och enklare att välja – framförallt tåg. Det är därför vi driver på och budgeterar för mer järnväg, bättre tåg och billigare tågbiljetter.
Gunilla Svantorp
Trafikpolitisk talesperson för Socialdemokraterna
Prisgolv på flygbiljetter har vi inte diskuterat än, men vi behöver se över om de som flyger mest är de som måste flyga eller om det finns andra realistiska tidsalternativ. Det bygger ju på att annan infrastruktur är utbyggd. Jag ser gärna att vi börjar titta mer på hur vi kan öka användandet av hållbart flygbränsle. Flyget är viktigt för tillgängligheten inte minst i vårt avlånga land och med användande av hållbart flygbränsle eller elflyg kan mobiliteten öka på ett miljövänligt sätt, men det kräver ju kapacitet i form av el.
