”Någon som vill hoppa in här bak? Eller på taket?” frågade en leende Joe Biden till pressuppbådet när han i november 2021 testkörde den nya eldrivna Hummer-bilen. ”Den är tre gånger tyngre än min Corvette och tre gånger snabbare”, fortsatte den självutnämnde ”bilkillen” Biden. ”Det är otroligt.”
Ett och ett halvt år senare, i april 2023, presenterade Joe Biden sin nya plan för att två tredjedelar av landets personbilar ska vara elbilar inom nio år. Det är ”aggressiva regler”, skriver New York Times, ”som är avgörande för att nå Bidens löfte om att halvera utsläppen till år 2030”. För att nå målet måste Biden ”övervinna motstånd från biltillverkare och konsumenter”.
Frågan är bara om striden som USA:s president har inlett är rätt väg för att undvika klimatkatastrof, ekologisk kollaps och en global rovdrift på mineraler som drabbar miljö och människor.
El-Hummern – en civil variant av det militära fordonet Humvee som älskas av många amerikanska machomän – har ett batteri som väger lika mycket som en mindre personbil. Att tillverka en Hummer kräver lika mycket litium som att bygga en buss som kan fyllas med passagerare.
Elbilarna som produceras för den amerikanska och europeiska marknaden blir större och större, och fylls med alltmer energikrävande innehåll för att bli allt härligare upplevelsecenter för passagerarna. Det betyder inte bara att de kräver mer av jordens resurser – och att tillverkningen blir alltmer klimatskadlig – utan också att de blir dyra.
”Trots att marknaden skriker efter elbilar till ett rimligt pris är det ingen europeisk tillverkare som tycks intresserad av att fylla behovet”, skriver Forbes transportanalytiker Neil Winton.
De billigaste elbilarna i Europa ligger nu på omkring 380 000 kronor. Så kallade ”prisvärda” bilar som är på ingång kan möjligen gå för 260 000 kronor, men för att många ska ha råd med en elbil skulle priset behöva gå ner till 130 000 kronor, menar Winton.
Kanske är det så att biltillverkarna gör rätt ekonomisk bedömning, att det bästa sättet att tjäna pengar framöver, precis som det varit innan, är att sälja stora bilar. General Motors, som tillverkar el-Hummern, har nyligen meddelat att de slutar tillverka sin mindre elbil till förmån för större.
Samtidigt kör de allra flesta fortfarande oftast ensamma i sin bil, sträckan är för det mesta kort; till och från jobbet, för att handla, hämta barn. Med andra ord skulle de allra flestas behov lösas av riktigt små elbilar. Bilar som är lätta att parkera och lätta att komma fram med. Sådana har gått under olika namn, och har kommit i vågor sedan 1950-talet men aldrig fått ordentligt genomslag. Idag kallas de eldrivna mikrobilar, och miljoner av dem säljs, billigt – i Kina.
Men regelverken i Europa och USA är skrivna för att passa de stora bilarna vi vant oss vid. De stänger ute små bilar som kräver mycket mindre resurser. Om de reglerna inte skrivs om kan vi få en framtid med fler el-Hummerbilar än el-mikrobilar. •
Elbilsrevolution kostar liv
Den 25 januari 2019 kollapsade en damm som innehöll avfall och rester från brytning av järnmalm. 270 personer i brasilianska Brumadinho dog i en våg av rött slam.
En amerikansk undersökning visade förra året att det ansvariga bolaget, Vale, hade manipulerat granskningsrapporter och mörkat säkerhetsrisker.
I efterdyningarna försöker biltillverkare få koll på sina leveranskedjor. Genom satelliter, ansiktsigenkänning och QR-koder hoppas de minska riskerna för barnarbete, att deras bilar innehåller konfliktmineraler, eller att produktionen förstör den lokala miljön. Om det fungerar återstår att se, rapporterar Washington Post. Biltillverkarna är nämligen samtidigt pressade att få tag i nödvändigt material för att öka sin produktion
