Men när de fick sitt andra barn började det bli svårt att dölja att allt inte var som det skulle. Sambon var våldsam mot både Sofia och deras gemensamma son, som var i förskoleåldern.

– BVC-sköterskan var min räddande ängel. Hon upptäckte på första hembesöket efter förlossningen att allt inte stod rätt till. Och sedan började hon fråga vid varje besök. Man är ju där varje vecka i början och hon frågade varenda gång. Jag sa alltid att allt var bra, men efter tre månader bröt jag ihop och berättade lite grann, säger Sofia.

Förhalade bodelningen

Hennes exsambo flyttade utomlands efter separationen, men han hade fortfarande Sofia i ett fast grepp. Dels genom vårdnadstvister, som fort­farande pågår. Men också genom att han under flera år förhalade bodelningen. Det var i huset som Sofia hade sina pengar och innan det var sålt kunde hon inte skaffa nytt boende till sig och barnen. Samtidigt tickade kostnaderna på. För huset, för bodelningsmannen, för advokathjälp, gemensamma räkningar.

På grund av hot från ex­sambon kunde hon inte ens bo kvar i huset, utan hamnade först på skyddat boende och sedan i en andrahandslägenhet.

– Allt jag ägde låg i ett hus som inte blev sålt på grund av att bodelningen inte blev klar. Jag kunde inte ens köpa något till mig och barnen att bo i vilket betydde att jag behövde hyra i andra hand för 20 000 kronor i månaden. Samtidigt som jag hade ett hus som kostade 15 000 i månaden. Jag hade en bra lön, men vi levde som att vi var utfattiga, säger hon.

Hjälp av sina föräldrar

Sofias ex såg till att delgivningar drog ut på tiden. Han överklagade beslut. Ändrade sig i sista minuten och hotade såväl bodelningsman som de mäklare som fanns med längs vägen. Det dröjde nästan tre år innan boledningen till slut var klar och beslutet var då att hennes sambo skulle tillskiftas huset och han skulle köpa ut henne. Sofia fick dock vänta på pengarna i ytterligare ett och ett halvt år då hon, med hjälp av Kronofogden till slut fick sin del av huset. När huset väl såldes hade värdet stigit 2,5 miljon från den värdering som gjorts tre år tidigare. Pengar som enbart tillföll Sofias ex trots att han inte gjort sin del av avtalet och löst ut henne från huset.

– Folk omkring mig var nog argare än jag på honom då. Jag kände bara att jag skiter i ­pengarna, låter han oss vara är det värt alla pengar i världen. Jag går inte in i någon mer tvist, säger hon.

Det här förhalandet, vad handlade det om? Sa han uttryckligen att det var ett sätt att straffa dig?

– Ja, helt öppet. Att han ­skulle knäcka mig ekonomiskt, att jag inte skulle ha en enda krona kvar, säger hon.

Både Sofia och hennes ex har bra ekonomi. Hon tjänar bra och har föräldrar som har kunnat hjälpa henne med pengar. Men hon kan inte jämföra sig med exet, som är god för miljoner.

Just så beskrivs problemet i en rapport som Fredrik Bremer-­förbundet nyligen släppte. Den som har råd att dra tvister i långbänk vid en separation kan göra stor ekonomisk skada för den som är ekonomiskt svagare, oftast kvinnan. 

”Helt åt helvete”

Förbundet vill att den som avsiktligt förhalar en bodelning ska kunna bötfällas. Sofia håller med om att något behöver göras. 

– Det ju helt åt helvete att inte myndigheterna kan hjälpa till. När det förhalas så lång tid så borde den svagare parten ha fler rättigheter, säger hon.

Tror du att det hindrar kvinnor från att lämna?  

– Ja, med facit i hand. När jag lämnade honom tänkte jag att allt kommer att bli bra. Jag trodde till en början att han skulle söka hjälp, men när han vägrade så tänkte jag att jag i alla fall skulle få hjälp av polis, tingsrätter och bodelningsman. Till att jag insåg att det är ingen som bryr sig. Du är själv i det 24 timmar om dygnet och du går sönder till slut, säger hon.

Det har gått snart sex år sedan Sofia bröt upp. Hon och barnen lever på skyddad adress. Pappan har i dag inte rätt till umgänge med barnen, men frågan ska snart upp i rätten igen. 

Ser du någon ljusning?

– Han kommer aldrig att sluta. Det gjorde han tydligt för mig. Han sa att det är vi två in i döden, för alltid. Mellan alla anklagelser om att jag är en jävla hora som han ska döda så säger han att han älskar mig. Jag tror inte att han kommer att sluta. Det handlar mer om att jag måste få verktyg och skyddsnätet för att kunna leva något slags normalt liv. Att någon kan stoppa honom. Inte att vi ska sitta här gömda på annan ort och ha lämnat alla vi känner.

Sofia är ett fingerat namn.

Experten: Behövs tydligare lagar

Idag har kvinnor svårt att driva rättsprocesser om ekonomiskt våld. Det säger Ivana Bragman vid Nationellt centrum för kvinnofrid. Hon vill att ekonomiskt våld ska inkluderas i en ny lag mot psykisk misshandel.

– Vi har lagar som täcker in ekonomiskt våld generellt i samhället. Kring bedrägeri, stöld, urkundsförfalskning och så vidare. Problemet är att när det här våldet förekommer i en nära relation så är det arbetssätt man är van vid väldigt annorlunda. Vilket gör att det är svårt för kvinnor att driva processer om det ekonomiska våldet, säger Ivana Bragman, socionom och adjunkt vid Nationellt ­centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet.

En ny lag mot psykisk misshandel väntas träda i kraft vid årsskiftet. Den som utsätter någon annan för nedvärderande, kränkande eller kontrollerande gärningar med syfte att skada personens självkänsla ska kunna få upp till fyra års fängelse, enligt utredarens förslag. Ivana Bragman tycker att ekonomiskt våld på något sätt bör inkluderas i lagen. 

– Det man vill komma åt i lagen om psykisk misshandel är maktutövandet och kontrollen, det systematiska maktutövandet mot en annan person. Där är den ekonomiska aspekten väldigt stor, säger hon.

Ett strukturellt problem

Det finns ingen statistik över hur vanligt ekonomiskt våld är, och mörker­talet är troligen stort. Men en fingervisning är att siffror från WHO visar att en tredjedel av kvinnorna i världen utsatts för fysiskt eller sexuellt våld i en par­relation, ­eller sexuellt våld utanför en par­relation, säger Ivana ­Bragman.

– Vi vet också att det finns studier som delvis bekräftar WHO:s siffror i en svensk kontext. Vad vi sedan vet är att ekonomiskt våld i sin tur ofta kommer med annat våld. Vad vi sedan vet är att ekonomisk våld i sin tur ofta kommer med annat våld, säger hon.

Ivana Bragman betonar att det är viktigt att se det ­ekonomiska våldet som ett strukturellt problem. 

– Det här är något som vi måste arbeta med för att kunna uppnå en strukturell jämställdhet. Det ger oerhörda konsekvenser för de här kvinnorna och samhället måste på något sätt hantera det här. Det får inte glida över till att handla om något som händer i enskilda relationer, eller att det är vissa kvinnor som inte har kontroll på sin ekonomi, säger hon.