Mer pengar än någonsin delas ut till kommunernas avhopparverksamheter. På bara två år har anslagen nästan tiodubblats – från 7,5 miljoner kronor 2020 till 72,5 miljoner förra året. Och på ett år har antalet ansökningar om statligt avhopparstöd fyrdubblats. Polisen, som är den myndighet som samordnar och hanterar ansökningarna, beviljade förra året 113 ansökningar, mot 28 året innan.
Det är också betydligt fler kommuner som söker om pengar till avhopparverksamhet nu. Enligt Polismyndigheten är orsaken dels att den nationella avhopparverksamheten byggts ut, och bland annat fått ökade anslag som gör att det finns mer pengar för kommunerna att söka, och dels att fler faktiskt vill lämna sitt kriminella liv.
– Först och främst har efterfrågan ökat. Sannolikt på grund av hur brottsligheten och samhället har utvecklats, säger Karin Styrenius, pressekreterare hos polisen.
Att efterfrågan har ökat – alltså att fler vill ha hjälp att lämna gängkriminalitet och den organiserade brottsligheten – vittnar även kommunerna om. I till exempel Göteborg fördubblades antalet avhopparärenden 2022. Och även i år har trycket varit fortsatt högt.
– Vi hade en kraftig ökning förra året, och hittills i år har det sett ut på liknande sätt. Särskilt i början av året, säger Marie Larsson, avdelningschef på socialförvaltningen Centrum.
I Göteborg finns numer en särskilt enhet inom socialförvaltningen Centrum, Samlad avhopparverksamhet, SAV. De jobbar med de gängmedlemmar som har högst hotbild och som vill lämna kriminaliteten, så kallade ”särskilda avhoppare”. Förra året räknades cirka 30 personer dit.
– Det är personer som har så pass stort skyddsbehov att de inte kan stanna kvar i stan. För dem är hjälpen omfattande. De måste starta upp ett helt nytt liv, på en ny plats, säger Marie Larsson.
Tidigare år har runt 15 personer räknats som särskilda avhoppare. Både när det gäller den kategorin, och de som har mindre behov av insatser, syntes en fördubbling.
Tufft vara kriminell
På liknande sätt ser det ut i Stockholm. 2021 fick polisen tillsammans med Socialtjänsten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse i uppdrag av regeringen att förstärka och utveckla avhopparverksamheten. Sedan dess har antalet pågående avhopparärenden i Stockholm stadigt ökat, berättar Christer Tessmann, gruppchef på på Brottsoffer- och personsäkerhetssektionen i polisregion Stockholm. Ökningen beror delvis på hur polisen jobbar i dag, men också på hur läget ser ut i den kriminella världen, menar han.
– Vi upplever, när vi pratar med våra avhoppare, att det är väldigt tufft att vara kriminell. Det är en hård livsstil i de här gängen eller grupperna. Vi är också mer uppsökande i verksamheten. Och vi har något att presentera för de gängkriminella som vacklar, vi har något att erbjuda och då blir fler nyfikna som ligger på den här höga ansträngningsnivån.
Även Marie Larsson tror att det finns en ökad oro bland de kriminella.
– Det är ju en oro i den kriminella världen som styr in dem till oss. Även om vi inte haft så mycket öppna skjutningar i Göteborg det senaste året finns det hela tiden pågående konflikter. Vissa som suttit inne på lite längre fängelstraff kan ha fått tid att reflektera och tänka om, och de som är ute kan känna trycket både från polisen och från dem själva. De är rädda för sitt liv, och hotet om våld, säger hon.
Anhöriga måltavlor
Den senaste tiden har det också skett flera våldsdåd som misstänks ha riktats direkt mot anhöriga till gängkriminella. Som den uppmärksammade bomben som sprängde sönder ett radhus i Hässelby i mars. En anhörig till en rappare som visat sitt stöd för en part i en gängkonflikt – Kurdiska räven – ska ha varit måltavla. Några veckor tidigare sköts en pappa ihjäl, till en son som tros tillhöra Vårbynätverket.
Peter Svensson, som själv har en bakgrund i den kriminella världen och nu arbetar på avhopparorganisationen Catena stöd och utveckling, tror att händelser som dessa har betydelse. Rädslan för att anhöriga ska skadas har alltid funnits, men nu är den mer direkt.
– Ribban på våldskapitalet har nått en ny nivå. Anhöriga har alltid blivit drabbade, men nu är det systematiskt, det är planerat att drabba. Nu går man rätt på familjen, anhöriga, vänner, säger han.
Det tror han gör att drivet att lämna det kriminella livet blir större.
– Jag tror absolut det spelar roll när man mer och mer känner att det inte bara är ens eget liv som riskeras, säger han.
Marie Larsson tror även hon att en ökad hotbild mot anhöriga kan få fler att söka sig till avhopparverksamheterna.
– Ja, och det har vi sett tidigare också. Den vanligaste orsaken för att vilja lämna är att man är rädd om sitt eget liv, den näst vanligaste är rädsla för att anhöriga kan påverkas, säger hon.
”Verkar huvudlöst”
Även i Malmö har det skett en rad skjutningar och sprängdåd som riktats mot anhöriga i år. Senast i natten mot torsdagen när en sprängladdning placerades utanför en lägenhetsdörr på Värnhem. Enligt Sydsvenskan misstänker polisen att dådet var riktat mot anhöriga till en person som har en ledande roll i den kriminella världen i Malmö. En man som själv sitter häktad sedan ett halvår tillbaka.
– Det verkar huvudlöst. Jag förstår inte vad de vill ha ut av det. Det kan ju bara drabba tredje person. Tänk om de spränger en oskyldig människa som passerar, säger Glen Sjögren, ansvarig för projektet Sluta skjut som riktar sig mot Malmös kriminella nätverk, till Sydsvenskan.
Av totalt 16 sprängningar och skottlossningar i Malmö i år har minst fem attacker riktats mot adresser där anhöriga till grovt kriminella bor, enligt tidningen. Men än så länge har inte de ökade hoten mot anhöriga visat sig i att fler söker sig till avhopparverksamheten, enligt Rebeca Persson, socialsekreterare vid Malmö avhoppar-team.
– Vi har haft ett ganska jämt inflöde av avhopparärenden de senaste åren. Det är ungefär 30 personer per år som bedöms ha så stor hotbild att de får en skyddsplacering, och runt 90 som hör av sig och vill ha hjälp, säger hon.
I Stockholm har det ökade hotet mot anhöriga märkts av till viss del.
– Det var en puckel, vi tror oss ha sett en marginell ökning av avhoppare på grund av det men inget jättetydligt, men ett litet uppsving sista månaden, säger Christer Tessman.
