Essä

Konsten är all ideologis huvudfiende

Publicerad 7 september, 2022

Dagens ETC

Maria Zennström skriver om sin pappa – kritikern, kommunisten och den kulturpolitiske tänkaren Per-Olov Zennström – och vänsterns stolta kulturpolitiska historia.

Maria Zennström

Redan för femton år sen väckte essäisten Stefan Jonsson mitt intresse med en föreläsning om konstnärens roll i demokratin. Då var han gäst på Konsthögskolan i Stockholm och hans tes den gången var att det numera allt oftare är konstnärerna som axlar de tunga tidskrävande undersökningarna och ”gräven” som journalistiken tidigare sett som sitt ansvar.

25:e augusti i år drog Jonsson, som även är professor i etnologi, på nytt mina blickar till sig med ”tolv punkter för ett starkare demokratiförsvar”, en lista han publicerade i DN ur sin nya bok ”Den otyglade skönheten, 5 saker konsten vet om demokratin”. Listan utgör en sorts konkreta förslag på åtgärder som borde vidtas för att ge konsten större utrymme och inflytande i samhället. Det är tolv punkter som Jonsson själv – lekfullt eller förtvivlat – beskriver som delvis utopiska och samtidigt som en förnyad kulturpolitik.