Debatt: Vinstjakt måste stoppas – också inom sjukvården

Det är mycket glädjande att regeringen och Vänsterpartiet äntligen har kommit överens om att lägga ett förslag som begränsar vinsterna i välfärden. Även om jag som landstingspolitiker i det genomprivatiserade moderata flaggskeppet för privat vård, Stockholms län, så klart är besviken över att sjukvården inte omfattas av förslaget, så ser jag fram emot resultatet av den utredning som ska tillsättas.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Under tiden fortsätter arbetet för att freda sjukvården från marknaden.

Först och främst måste högerns skräckpropaganda tillbakavisas. Vi måste bemöta det bedrägliga påståendet att vinsttaket i själva verket är ett näringsförbud som kommer orsaka massnedläggningar av vård och kraftigt minska folkets valfrihet.

Det stämmer inte.     

Det handlar inte om att stoppa privata vårdgivare från att bedriva sin verksamhet, och skulle inte heller få det som konsekvens. Det handlar om att stoppa oseriösa vårdbolag som bara är ute efter att göra vinst på skattemedel, och om riskkapitalbolag med utlandskonton i skatteparadis.

Dessa företag har inget i välfärden att göra. De ska inte få profitera på vare sig elever eller äldre. Eller på sjuka människor.

Högern och näringslivet vet att en majoritet av svenska folket är emot vinsterna i välfärden. Därför försöker de, med högt tonläge och lobbyism, att få frågan att handla om valfrihet istället. Men valfriheten kommer inte att minska om det här förslaget blir verklighet.

Stockholms län har i mer än ett decennium styrts av en privatiseringstokig högerregim. Listan över exempel på alliansens marknadsexperiment och dess skadliga effekter görs lätt lång. Fiaskot med privata förlossningskliniken BB Sophia är kanske det främsta. Dåvarande sjukvårdslandstingsråd Filippa Reinfeldt (M) – i dag chef på vårdkoncernen Aleris – öppnade för att privatisera förlossningsvården, och BB Sophias tillblivelse gav upphov till en förlossningskris. Något år efteråt valde vårdbolaget Praktikertjänst att plötsligt stänga BB Sophia, eftersom kliniken inte var tillräckligt lönsam. Förlossningskrisen förvärrades, och råder än i dag.

Det finns också exempel på privata kliniker som gjort omotiverade ingrepp och saltat räkningar. Vi minns med förfäran avslöjandet om Ultragyn, vars gynekologer fick bonusar för att skära i kvinnors underliv.

Lägg till detta koncentrationen av privatdrivna vårdcentraler i områden som i dubbel bemärkelse är välmående – det vill säga där rikt och friskt folk bor.

Ja, exemplen är många.

Vinstdebatten är också ideologisk. Det handlar helt enkelt om vad man tycker drivkraften och prioriteringarna i sjukvården, i det här fallet, ska vara – sjuka människors behov av vård eller företagares behov av vinst. Det handlar om hälso- och sjukvårdslagen, som säger att vård ska ges till de med störst behov, ställd mot aktiebolagslagen som kräver maximal avkastning åt aktieägarna.

Jag tycker att när man uppsöker vården så förtjänar manatt slippa fundera på huruvida det ligger en vinstkalkyl bakom den behandling man fick. Tanken ska inte ens föresväva en, att man kanske inte fick den vård man hade behövt, eftersom ens behov konkurrerade med vårdbolagens.

Men så länge vi har en modell där vinst är ett incitament tillsammans med den sjukes behov, är det så det ser ut.

Därför måste vinstjakten få ett slut. Också inom sjukvården. Det arbetet väntar.