Debatt: Vill ni rädda klimatet? Satsa på järnvägen!

Budgetpropositionen, det dokument som regeringen föreslår för statens utgifter, har presenterats.  Avsnittet om klimat och trafik presenterades av språkröret Per Bolund (MP) som en grön omstart för klimatet.

Investeringar i järnväg ökar med tre miljarder kronor till 17,5 miljarder kronor för 2021. De pengarna ska användas för att införa ett dyrt och onödigt signalsystem. Detta kommer att slå ut en del godstrafikbolag på grund av installationer som krävs i befintliga lok. Om tillskottet i stället  skulle användas till upprustning av regionbanor hade det räckt till 30 mil. Underhåll av järnväg ökar med 0,4 miljarder kronor till 12,8 miljarder kronor.  Men det finns en underhållsskuld som uppgår till över tio miljarder kronor.  Tillskottet är tacknämligt men helt otillräckligt.

Svensk kollektivtrafik förlorar en miljard kronor i månaden på grund av pandemin, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR ). Man har sammantaget  hittills förlorat över sju miljarder kronor. Regeringen har kompenserat med tre miljarder kronor för i år och ger ett anslag om två miljarder för 2021, det vill säga en otillräcklig kompensation. Jämför med SAS, som fått fem miljarder kronor i stöd i år.

Godstrafiken på järnväg lider av konkurrens med åkerier. Dessa kör billigt med hjälp av en stor andel underbetalda utrikes chaufförer. Eftersom Sverige har som mål att överföra mer gods till järnväg anslår regeringen 400 miljoner kronor till godstrafikbolagen.  Det vore mer långsiktig hjälp att sänka banavgifterna med samma belopp.  Varför ska Trafikverket ta ut dyra banavgifter som höjs varje år? Det är direkt systemstörande. Tyskland, Frankrike och Österrike sänker banavgifterna. Danmark betalar ut mer i miljötillskott än vad banavgifterna kostar, det vill säga tågoperatören går med ett nettoplus i kassan när tåget är kört, sett till banavgifter. Det vore en bra lösning även i vårt land. Green Cargo, som är det största järnvägsgodsbolaget får 1,4 miljarder kronor för att kompenseras för sina förluster.

Man satsar 500 miljoner kronor för att elektrifiera lastbilstrafik. Men det vore bättre att använda pengarna till järnvägens elektrifiering. För 500 miljoner kronor kan man elektrifiera 16 mil järnväg. Eller fem mil väg. Därtill minskar man ju energiåtgången än mer om man kör gods på järnväg eftersom rullmotståndet är 15 gånger lägre mellan stålhjul och räls än asfalt och gummi.

Även flyget ska elektrifieras och förmås köra på biobränslen. Användning av biobränsle stimuleras genom 200 miljoner kronor. Men även vid förbränning av biobränslen bildas koldioxid. Kommer bränslet primärt från skogen har det återresorberats och bundits in i ny skog efter 80 år.  Men om man ska minska koldioxidutsläppen måste man låta skogsavfall och annat biologiskt material myllas ner i jorden. Biobränslen är ju klart bättre än fossila, men räcker enbart till en mindre del av fordonsflottan om man inte ska utarma den biologiska mångfalden.

Slutsats. Tänk om man i budgetpropositionen inte enbart gjorde symboliska smärre insatser för klimat och miljö utan satsade kraftfullt på utökat kollektivt resande innefattande stora järnvägssatsningar och minskat bilåkande. Språkrören presenterade budgetförslaget som en spelvändare. Men i själva verket får vi vara glada om det blir någon förbättring alls för klimat och miljö.