Debatt: Vi öppnade våra hjärtan – vad gjorde ni?

Vi är en familj i Jämtland som har öppnat vårt hem för en pojke från Afghanistan. Han har snabbt blivit en del av vår familj, en älskad son och bror till våra biologiska barn. Innan han kom in i våra liv hade vi en föreställning om att det svenska samhället tog hand om dessa traumatiserade, av krig och flykt märkta ungdomar på ett någorlunda bra, anständigt och rättssäkert sätt. 

Vi trodde att barn och ungdomar med dokumenterade skyddsskäl som hot, tortyrskador, att man lämnat islam, flytt från tvångsgifte, sålts som sexslav eller att vara en hbtq-person togs på allvar och sågs som självklara anledningar till att få skydd och trygghet i vårt land. Vi trodde inte att man utvisade barn och ungdomar till krig. Till världens farligaste land. Ett land där man riskerar dödsstraff för sin tro, icke-tro, att man vägrar tvångsäktenskap eller är homosexuell. 

Vi trodde att vår bonussons upplevelser av asylprocessen var ett hemskt undantag, ett stort missförstånd som skulle rättas till. Vi trodde att våra politiker tog till sig internationella organisationers bedömning av säkerhetsläget i Afghanistan. Organisationer som UNHCR, Röda korset, Amnesty, Rädda barnen med flera.

Men nu har vi träffat så många i hans situation att vi har slutat räkna. Alla barn och ungdomar, frivilliga fadderhemsföräldrar, lärare, kuratorer och andra som kommer i kontakt med dessa ungdomar bekräftar bilden. Vi ser godtyckliga och ovetenskapliga åldersbedömningar, vi ser ett migrationsverk som utan undantag misstror ungdomarnas berättelser, domstolar som avslår skyddsskäl, ett nämndemannasystem som gör att besluten varierar beroende på vilken partifärg nämndemännen har. Bilden som sprids av en rättssäker och human hantering är falsk. Det är en bild som ni politiker i allra högsta grad är ansvariga för att sprida.

Vi, och många med oss, har helt tappat vår tilltro till politiker, rättsväsende och andra myndigheter. Det som händer nu i vårt land är något som vi aldrig hade kunnat föreställa oss. Inte ens i våra mörkaste mardrömmar. Vi är många etablerade svenska familjer som har tagit ett stort ansvar, som har ställt upp och som har blivit rejält svikna av våra politiker och myndigheter. Vi är ensamma i att möta dessa ungdomars ångest, förtvivlan, rädsla och sorg.

Några av er kanske tror att den så kallade nya gymnasielagen är en lösning. Men den omfattar bara en del av ungdomarna och det som omfattas fortsätter att leva i psykisk tortyr, tyngda av orimliga krav på fast arbete efter gymnasiestudier. Inget fast arbete är lika med utvisning. 

Vi har sett vår sons vänner brutalt hämtas av gränspolis och föras i handbojor till fängsligt förvar, på obestämd tid, i väntan på tvångsutvisning till krig och död, vi har sett ungdomar gradvis brytas ned och gå under. Självmord i denna grupp är minst sju gånger vanligare än i motsvarande åldersgrupp bland svenska ungdomar. 

Det här är en farlig utveckling, inte bara för våra ungdomar som tvångsutvisas till ett land i krig och kaos. Till världens just nu farligaste land. Det är också en farlig utveckling för oss. Ett samhälle som hårdnar, ett samhälle som sluter sig, ett samhälle där vi-och- dom tänket förhärskar är ett farligt samhälle för alla. Ett iskallt samhälle. Ett samhälle i utförsbacke.

Så här sa Fredrik Reinfeldt den 16 augusti 2014:

”Nu vädjar jag till svenska folket om tålamod, om att öppna era hjärtan för att se människor i stark stress med hot mot det egna livet som flyr, flyr mot Europa, flyr mot frihet, flyr mot bättre förhållanden. Visa den öppenheten. Visa den toleransen när det heter att ”det blir så många”, ”det blir krångligt”, ”det blir svårt”. Visa den toleransen och visa också att ni minns att vi har gjort det förut. Vi har sett människor komma från stress, fly från förtryck, som sedan kommit in i vårt samhälle, lärt sig det svenska språket, fått jobb och nu hjälper till att bygga ett bättre och friare Sverige”

Och det gjorde vi, vi öppnade våra hjärtan, vi öppnade våra famnar, vi öppnade vårt hem. Och vi gjorde det med glädje.

Vad gör du, kära riksdagspolitiker? Vi vädjar till dig att inte vara en av dem som rycks med och för vårt land djupare in i ett främlingsfientligt mörker. Vi vädjar till dig att våga stå upp för humanitet, rättvisa och allas lika värde. Historien kommer minnas dem som vågar säga ifrån.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.