Debatt: Vi kan inte fira när barns rättigheter kränks

Just idag ser vi hur barn i Nordens rättigheter inte efterlevs. Norden, den regionen som ses som framstående pionjärer beträffande mänskliga rättigheter. När det gäller FNs Barnkonvention, har Norge, Sverige, Danmark, Island och Finland lång väg att gå innan en kan vara stolt över att alla barns rättigheter tillgodoses i landet.

Det tredje tilläggsprotokollet för Barnkonventionen är en internationell MR-resolution som tillåter FN-kommittén för barnets rättigheter att åkalla klagomål när barns rättigheter bryts eller inte efterlevs. Barn skulle kunna vända sig till FN ifall det nationella rättsystemet inte kan upprätthålla rättssäkerhet när det refererar till Barnkonventionen. Sammanfattningsvis handlar det tredje tilläggsprotokollet om en klagomekanism för barnrätt, liknande de som finns för andra MR-dokument som ex. Europarådets migrationsdomstol för de som inte får rättigheter enligt Flyktingkonventionen tillgodosedda i det svenska migrationsdomstolsväsendet.

Det tredje tilläggsprotokollet började användas den 14 april 2014, tre månader efter att den tionde medlemsstaten ratificerat protokollet. Ett klagomål kan lyftas i mekanismen först efter ovannämnda datumet. Vi tror att tilläggsprotokollet är ett steg i rätt riktning för att skydda barns rättigheter. Den globala trenden visar oss att vuxna bryr sig mer om barnets skydd i en större utsträckning, vilket är bra, men vi kan inte riktigt fira förr ens alla barn i världen kan dra nytta av protokollet.

Alla länder i världen förutom USA har ratificerat Barnkonventionen. I konventionens tolfte artikel nämns det tydligt att ” barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets intresse komma i första rummet. ”. Just av denna anledning är det väldigt viktigt att barn får vara med i juridisk och administrativa handläggningar som påverkar barnet.

Barn har rätt att höras i alla frågor som berör barnet, och alla frågor berör barn.

När ett barn upplever att dess rättigheter kränks, ska barnet ha möjlighet till en klagomekanism.
Att skriva under MR-dokument betyder egentligen ingenting, fram tills att konsekvenserna ställs fram då rättigheterna kränks. I just detta fall måste stater kunna ställas ansvariga när de inte tillgodoser barns rättigheter, de som staterna ratificerat med Barnkonventionen.

Tyskland, Slovakien, Spanien, Gabon och Irland har ratificerat det tredje tilläggsprotokollet. Även Finland och Danmark har gjort det. Sverige och Norge väntar fortfarande. Ifall Norge och Sverige inte ser sig själva som framstående bland MR-frågor och barnrätt, vilka länder ser ni ska leda andra nationer att fortsätta jobba med barnrätt? Det finns många länder som väntar på de skandinaviska länderna att ratificera för att de själva ska kunna starta sina processer. Vi tror att om Sverige och Norge tar steget i en riktning framåt, kommer detta att leda till att andra länder får det enklare att ratificera dokumentet.

Det här ska egentligen inte vara en politisk fråga. Det handlar om barns rättigheter, och därför ska även frågan prioriteras då vi talar om barn.

Till Erna Solberg, Stefan Löfven och Ólafur Ragnar Grímsson:

Rädda Barnens Ungdomsförbund i Norge, Danmark och Sverige är inte nöjda. Vi vill se er ratificera det tredje tilläggsprotokollet.

Jorge Londoño, förbundsordförande Rädda Barnens Ungdomsförbund
Karoline Steen Nylander, ordförande i PRESS - Redd Barna Ungdom
Cecile Hansen, ordförande Red Barnet Ungdom