Opinion
Debatt: Vi kan aldrig tumma på rätten till tolkning
Dagens ETC.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
I november skickade tolkcentralen i Stockholms län ut ett brev till de föreningar som företräder döva, personer med dövblindhet och hörselskadade i behov av tolktjänst. I brevet framgick att tillgången till tolkning skulle begränsas och att fler kommer nekas tolktjänster under resterande del av året. Anledningen var resursbrist.
Sedan dess har tolkcentralen främst prioriterat tolkningsuppdrag kopplade till sjukvård och arbete, det betyder att personer i behov av tolk på sin fritid nekats stöd.
Även tolkningstjänster kopplat till politiska förtroendeuppdrag, eller andra engagemang i föreningslivet nekas nu till personer i behov av detta. Detta trots att politiska uppdrag enligt tolkcentralens prioriteringsgrunder ska ha hög prioritet. Att hörselskadade, döva och personer med dövblindhet ska kunna delta i det demokratiska arbetet genom engagemang i ideella föreningar och politiska partier, är inte endast viktigt för individen, det är en fråga om demokratisk representation och jämlikhet.
Beslutet att neka allt fler tolkuppdrag innebär därför inte bara att många fråntas möjligheten till en meningsfull fritid, vilket är allvarligt nog. Dessutom begränsas människors möjlighet att delta i demokratin.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Det är förvisso fråga om en extrem situation under november och december där Tolkcentralen informerat tolkanvändare om att inga beställningar utanför hälso- och sjukvård eller arbetsrelaterade uppdrag blir bifallna, men resterande tid präglas även av många avslag. Med åren har Tolkcentralens tolkning av begreppet vardagstolkning blivit allt mer snäv även om lagstiftningen inte förändrats sedan 90-talet. Konsekvenserna är många. Arbetsgivare tvingas stå för tolkkostnaderna trots att Tolkcentralens skyldighet innefattar upp till tjugo timmar tolktjänst i arbetslivet. Tolkkostnader läggs ut på andra aktörer såsom politiska partier samt ideella föreningar, vilket ger till följd att tolkanvändare utesluts från demokratin. Det är en väldigt farlig utveckling. En stor bidragande faktor är ekonomin.
Stockholms läns landsting är ansvariga för att tolkcentralen har de resurser som de behöver för att kunna tillgodose behovet av vardagstolkning, ytterst vilar således ansvaret på förtroendevalda politiker.
Vi ser med stor oro på att det blågröna landstingsstyret i sitt budgetförslag för 2019 valt att införa hårda resultatkrav på Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) som ansvarar för tolkcentralen i länet. Det höjda resultatkravet blir i praktiken en nedskärning av SLSO:s verksamhet. Vi hoppas att denna inte ska drabba tolkcentralen.
Vi menar att åtgärder måste tas för att garantera rätten till tolkning till invånarna i Stockholms län. Därför menar vi att landstingets tolkcentral behöver ges ökade resurser för att kunna tillgodose behovet av tolktjänster.
Tillgången till tolkning är en rättighet som möjliggör för många invånare i Stockholm att delta i samhällslivet och ha en meningsfull fritid. Vi kan aldrig tumma på denna rättighet.
