Debatt. .

2017-09-03 07:32
Under sittstrejken har de unga afghanerna som hotas av utvisning tagit ställning för så väl Stockholms sopåkare som för Stockholms hemlösa. ”Er kamp är vår kamp”, slog en av sittstrejkens talespersoner fast i ett tal till sopåkarna.  Bild: Jonas Ekströmer
Under sittstrejken har de unga afghanerna som hotas av utvisning tagit ställning för så väl Stockholms sopåkare som för Stockholms hemlösa. ”Er kamp är vår kamp”, slog en av sittstrejkens talespersoner fast i ett tal till sopåkarna.

Vi behöver ett socialt löfte

Det behövs ett socialt löfte motsvarande det fackliga om att inte tillåta att yrkesgrupper ställs mot varandra. Det menar Tillsammansskapet, och lyfter fram de sittstrejkande afghanerna på Medborgarplatsen, som visat sitt stöd till Stockholms hemlösa och de protesterande sopåkarna.

 

Vi lever i en tid av hårdnande politiska och sociala motsättningar. Världens åtta rikaste personer äger lika mycket som halva befolkningen och resurserna koncentreras till en allt mindre del av jordens befolkning. Parallellt sker stora förflyttningar av människor. Krig, miljökatastrofer kombinerat med en drastisk förändring av arbetsmarknaden världen över gör att människor rör på sig i betydligt större utsträckning än bara för något decennium sedan.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Sverige är inget undantag, snarare tvärtom. Här har de ekonomiska klyftorna ökat mest i hela västvärlden de senaste decennierna. Detta gäller såväl inkomstskillnader som fördelning av förmögenhet, och beror på en ekonomisk politik som gynnar de rikaste. Samtidigt har en tredjedel av Sveriges befolkning större skulder än tillgångar och fattigdomen fortsätter att växa, ett resultat av nedpressade löner och de sedan 1990-talet sänkta nivåerna av sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och försörjningsstöd.

Paradoxalt nog är Sverige ändå rikare än någonsin. Ändå ser vi hur etablissemanget fortsätter ta beslut som skyndar på ojämlikheten och klyftorna. Politiken saknar handlingskraft och vågar helt enkelt inte få till stånd de stora omfördelningar av resurser som krävs, eller så är det precis det man inte vill. Man har dessutom förbundit Sverige till handelsavtal och ett nuvarande EU-samarbete som i dagsläget gör utjämnande av ekonomiska och sociala orättvisor betydligt svårare.

Som ett brev på posten riktas istället udden mot de grupper i samhället och världen som behöver som mest stöd. Flyktingar i Sverige får det svårare att få hit sina anhöriga som befinner sig i krigets Syrien. Föräldralösa barn och ungdomar utvisas till Afghanistan där terroristattacker är vardag. Romer som fördrivits ekonomiskt och socialt från Östeuropa motas bort istället för att omfamnas av välfärdssystemet. Men det handlar inte bara om flyktingar och migranter.

Den senaste tiden har vi sett reaktioner på i form av ockupationer av vårdcentraler och inte minst BB i Sollefteå. I den lilla staden i Ångermanland ockuperar lokalbefolkningen den nedlagda BB-avdelningen i protest mot besparingarna på sjukhuset. Och BB-protesterna sprider sig. Under den gångna helgen hölls demonstrationer mot BB-krisen på ett femtontal platser. Samtidigt så har det börjat röra sig i annars så lugna fackliga leden. I Stockholm har sopåkare frångått den så kallade fredsplikten och strejkat mot en massiv lönesänkning, i Göteborg kämpar hamnarbetare för värdiga arbetsvillkor och rätten att organisera sig i en egen självständig fackförening.

Kamperna skiljer sig kanske åt men de hör ändå ihop. De är inte bara tecken i tiden utan protester från grupper i samhället som hela tiden prioriteras ned och vars rättigheter begränsas.

Precis som för de unga afghanerna som de senaste veckorna sittstrejkat, först utanför riksdagen, sedan på Stockholms gator och nu på landets skolor. Under sittstrejken har de unga afghanerna som hotas av utvisning tagit ställning för så väl Stockholms sopåkare som för Stockholms hemlösa. ”Er kamp är vår kamp”, slog en av sittstrejkens talespersoner fast i ett tal till sopåkarna.

Arbetarrörelsen har det fackliga löftet för att aldrig någonsin gå med på lönesänkningar eller att yrkesgrupper ställs emot varandra. Men kampen sträcker sig långt längre ut än arbetsplatserna. Därför börjar det bli dags att avlägga ett socialt löfte. Att vägra ställas mot varandra. Att det enda som begränsar oss i dag är dogmer och ofriheter som eliten har dikterat för oss igår och för längesen.

Förbundet Tillsammansskapet består av människor som genom lokal organisering utmanar de sociala och ekonomiska orättvisorna. I vår rörelse finns människor som bedriver de kamper som eliten och en makthungrig extremhöger gång efter annan ställer mot varandra. Vi upplåter mer än gärna vår rörelse åt att formulera och formera ett socialt löfte.

Alex Bengtsson

Ordförande Förbundet Tillsammansskapet

Nathalie Söderberg

Vice ordförande Tillsammansskapet

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter