Debatt: Vi är på väg mot ”sjukvårdsöknar”

Den amerikanske historikern och författaren Timothy Snyder beskriver i sin senaste bok ”Frihet och solidaritet – om hälsa som en mänsklig rättighet” den amerikanska sjukvården som allt längre ifrån en vision om alla medborgares rätt till hälsa. Trots att USA var drivande när deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs och antogs av FN efter andra världs­krigets fasor.

Vinstintresset genomsyrar den kommersiella amerikanska sjukvården och läkarna får rätta sig därefter. Timothy Snyder beskriver hur sjukhusen köps upp i allt större enheter och vinstmaximeras. Lönsamt är främst läkemedelsbehandling och kirurgi, läkarna styrs av strikta behandlingsplaner och journaler som främst fungerar som debiteringsunderlag. Vården blir fragmentiserad med extremt korta vårdtider. Även den patient som har en bra sjukförsäkring lämnar sjukhuset med tusentals dollar i skulder. Sjukvårdspersonalen får allt svårare att hinna se människan i mötet och arbeta enligt etiska riktlinjer.

Där är vi tack och lov ännu inte i Sverige. Men vi är på god väg, med privatdrivna vårdcentraler som jagar vinst i socioekonomiskt starka områden, och försäkringspatienter som prioriteras i strid mot både läkares och sjuksköterskors etik samt hälso- och sjukvårdslagen, som stadgar att vård ska ges efter behov. I Sverige har också vården börjat koncentreras som i USA, när internationella storbolag köper upp vårdcentraler.

I USA har tusentals sjukhus lagts ner för att de inte klarar sin finansiering, på glesbefolkad landsbygd och i fattiga förorter. Därför talar man nu om ”sjukvårdsöknar” med bristande tillgång till sjukvård. Invånare i dessa områden har dålig hälsa, lägre medellivslängd än i rikare områden och en högre dödlighet i covid-19.

Detta ser vi redan i Sverige, med stor skillnad i hälsa och medellivslängd mellan rika och fattiga förorter i Stockholm. I en debattartikel (Expressen 20/1) berättar allmänläkaren Magnus Isacson att han väljer att lämna sitt arbete på Tensta vårdcentral. Han upplever att alltför lite resurser satsas på vårdcentralen jämfört med i rikare delar av Stockholm. ”Jag kan inte längre stå för den vård som vi har möjlighet att erbjuda och jag lider med mina hårt kämpande patienter och kolleger.”

Vi närmar oss en lika ojämlik vård som i USA, med sjukvårdsöknar och dålig folkhälsa. Politikerna driver på amerikaniseringen. Och utvecklingen diskuteras alltför lite. Frågan har nu aktualiserats av den föreslagna försäljningen av 1177 i Stockholm till det privata sjukvårdsföretaget Kry, en affär som planerades ske utan någon öppen debatt.

Var finns då motståndet mot denna utveckling? Mäktiga yrkes­organisationer inom vården borde till exempel se sitt samhällsansvar i frågan och kämpa för ett samhälle där tillgången till sjukvård är en mänsklig rättighet.

Men Vårdförbundet och Läkarförbundet uttrycker fortfarande ett stöd för ”mångfald i vården” där visionen är att medlemmar ska bli entreprenörer och driva mindre företag, finansierade av offentliga medel. Detta ska även gynna en jämlik vård där patienterna får fler vårdgivare att välja mellan.

Verkligheten avlägsnar sig alltmer från den visionen.

Marknadiseringen av sjukvården går fort nu. Det är bråttom för alla engagerade att agera till försvar för vårdetiken, samhällsansvaret och för hälsa som en mänsklig rättighet.
////
 

Katja Raetz

specialistsjuksköterska

Roya Hakimnia

ST-läkare Rinkeby vårdcentral

Töres Theorell

läkare och professor

Ulla Bertling 

fil.dr. specialist i klinisk psykologi

Wolfgang Rutz

professor em. socialpsykiatri

Maria Sundvall

pensionerad psykiater

Eva Nikell

journalist och MR-expert

Irene Wanland

journalist

Aktiva i Medborgarnas
Coronakommission