Debatt: Betala ut CSN även på sommaren

I Stadsmissionens ”Fattigdomsrapport 2025” presenteras hårresande siffror. Närmare 700 000 människor i Sverige lever i social och materiell fattigdom. Det är nästan en fördubbling på fyra år. De pekar på lågkonjunkturen och de strypta möjligheterna att få ekonomiskt bistånd i vårt land som främsta orsaker till ökningen. Röster har höjts för att Sverige, som övriga länder i Norden, borde höja barnbidraget för att hjälpa familjer som har det svårt. Men här pratar ingen om barnen som fyllt 16 år och som förmodligen bor kvar hemma i minst tre år till, nämligen gymnasieeleverna. 

Ett sommarjobb ska ge frihet och erfarenhet, inte täcka statens brist på socialt ansvar.

I Sverige går över 370 000 barn i gymnasiet. De kommer från vitt skilda bakgrunder – från övre medelklass till familjer där barnen växer upp i den fattigdom som Stadsmissionen rapporterar om. Under skolåret får de 1 250 kronor i studiebidrag varje månad, ett stöd som sedan rycks undan så snart tonerna till ”Den blomstertid nu kommer” har klingat ut varje vårtermin. 

Anledningen till att studiebidraget inte betalas ut på sommaren är enkel. Gymnasiet är inte obligatoriskt i Sverige. Men båda dessa saker behöver förändras. Arbetsmarknaden i Sverige kräver gymnasieutbildning för att man ska ha någon möjlighet att få ett jobb. Utan det riskerar ungdomarna arbetslöshet och utanförskap.

Sommaren är för många familjer den tid på året då ekonomin pressas allra hårdast. Förutom de vanliga utgifterna som räkningar, hyror och mat vill man kunna ge sina barn ett meningsfullt sommarlov. Organisationen Majblomman vittnar om att det blir allt vanligare att föräldrar söker stöd till en sommarupplevelse som barnen kan berätta om för sina kompisar. Det kan handla om ett biobesök eller möjligheten att besöka ett nöjesfält. Inte sällan är det nämligen den första frågan de får i klassrummet när skolan drar i gång i augusti: ”Vad har du gjort i sommar då?”

När CSN stänger kranen på sommaren ökar oron i hushåll som redan har det tufft ekonomiskt, och i de familjer där varje krona räknas blir två månader utan stöd ett hårt slag.

Visst, en del ungdomar lyckas få sommarjobb. Men långt ifrån alla. Kommunerna erbjuder inte tillräckligt många platser, och i takt med stigande arbetslöshet blir konkurrensen stenhård. Dessutom är det orimligt att ungdomars arbete ska vara det som håller familjens ekonomi flytande. Ett sommarjobb ska ge frihet och erfarenhet, inte täcka statens brist på socialt ansvar.

Barnbidraget betalas ut tolv månader om året. Studiemedel för eftergymnasiala studier kan betalas ut på sommaren för dem som går sommarkurser. Varför ska just gymnasieelever och deras familjer lämnas utan stöd?

Att göra gymnasiet obligatoriskt och samtidigt garantera ett stabilt studiebidrag för gymnasieelever året runt är en logisk och rättvis väg framåt. Det skulle minska pressen på familjerna och stärka ungas möjlighet att få en bra start i livet.