Debatt: Våra jämtlandsungdomar tvingas på flykt – igen

Nu lämnar ni oss, Jämtland och Sverige. Våra bonusbarn och -barnbarn, vänner, klasskamrater och jobbarkompisar. Efter mer än fem år i oviss väntan där ni lärt er svenska, gått i gymnasiet, fått vänner, levt i svenska familjer, skaffat jobb och bidragit till samhället. Många av er har utbildat er i bristyrken, till exempel inom vård och omsorg där ni så väl behövs. Ni vill inget hellre än att stanna hos oss. Ni har kämpat och gjort allting rätt utifrån svårtolkade, motsägelsefulla och retroaktivt stiftade lagar och regler.

De av er som haft turen att få tillfälliga uppehållstillstånd genom gymnasielagen drabbas nu av pandemin. Lagen kräver fast arbete inom sex månader efter avslutade studier. Något som är svårt i vanliga fall och i princip omöjligt i pandemitider.

Nu tvingas flera av er att fly vidare. Ryggsäckar packas, men inte i förväntan och av reslust utan i förtvivlan. Kommer jag att klara ännu en flykt? Kommer jag att finna trygghet eller kommer jag bli skickad till landet jag fruktar mest av allt?

Ni har fått avslag på era asylansökningar trots dokumenterade dödshot och tortyrskador. Många har lämnat islam, eller berättat öppet om sin sexuella läggning och riskerar därmed dödsstraff.

Ni har flytt tidigare, flytt som barn för era liv från världens farligaste land, Afghanistan. Ett land där ni inte kunde överleva då, och som har blivit ännu farligare sedan dess.

Omvärlden överger nu Afghanistan och Sverige överger er.

Våra riksdagspolitiker hävdar med dårars envishet att det är möjligt att återvända till Afghanistan trots att landet står på randen till ett inbördeskrig. Talibanerna tar över, oskyldiga dödas i besinningslösa bombdåd.

Massakern nyligen där minst 80 skolflickor mördades och över 150 andra sårades är en i raden av ständiga attacker mot civila. Attacker som har ökat sedan USA bestämt att lämna Afghanistan. De dödade tillhörde folkgruppen hazarer, en grupp som förföljs och mördas av talibanerna, IS och Al Qaida. De flesta ungdomar som flytt till Sverige tillhör denna grupp.

Nu tvingar Sverige er ungdomar på flykt igen, till en osäker framtid i Europa, till länder som fortfarande har en relativt human asylpolitik. Som ser er som människor, i behov av skydd, och inte som brickor i ett allt mörkare politiskt spel. Det blir andra länder som får dra nytta av er energi och vilja att utbilda er, jobba och bidra.

I Sverige kallades ni afghaner, i Europa kallas ni nu svensk-afghaner. ”De säger att vi är som svenskar, att vi som kommer från Sverige är så lugna, vi har ju bott i Sverige så länge”, säger en av de killar från Jämtland som nu tvingats söka trygghet i ett annat europeiskt land.

”Jag önskar bara att jag fick komma hem till Jämtland igen, jag känner mig ju svensk.”, säger en annan.

Sverige som en gång var humanitetens fackla i världen har nu blivit ett land att fly ifrån.

Låt våra ungdomar stanna och ge dem en trygg och säker tillvaro, tvinga dem inte på flykt igen.

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.