Debatt. .

2016-12-20 14:04
Johanna Kvist, Kristina Jelmin. Bild: Lim Huey Teng/AP / Svenska Burmakommitén.
Johanna Kvist, Kristina Jelmin.

Våldet mot rohingyas måste stoppas

Just nu pågår en humanitär katastrof i västra Burma som förvärras för varje dag som går. Det är viktigare än någonsin att stå upp för alla människors lika värde, skriver debattörerna.

Under de senaste veckorna har Burmas militär attackerat civila ur den i huvudsak muslimska folkgruppen rohingya. Hundratals har dödats och mer än 50 000 personer har tvingats fly från sina hem. Hus har bränts ned, kvinnor våldtagits och många har gripits. Därtill tillåts inte humanitära hjälporganisationer nå fram med sina hjälpsändningar, någonting som kan komma att ha förödande konsekvenser.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Det är inte första gången som hat och våld mot folkgruppen rohingya blossar upp i delstaten Rakhine. Rohingyafolket uppges av FN vara en av världens mest förföljda grupper. De har i decennier utsatts för systematiskt våld och diskriminering som av flera bedömare liknas vid folkmord. Sedan 1982 nekas folkgruppen medborgarskap och får utstå inskränkningar gällande bland annat rörelsefrihet, familjebildning, utbildning och religionsfrihet. Den allmänna uppfattningen om folkgruppen är att de är illegala invandrare från Bangladesh, trots att de levt i Burma i många generationer.

Situationen för folkgruppen förvärrades 2012 då våld blossade upp mellan den buddhistiska folkgruppen som också bor i delstaten Rakhine och rohingyas. Omkring 140 000 rohingyas lever fortfarande instängda i internflyktingläger där det råder stor brist på vatten, mat, mediciner och sjukvård.

Den senaste våldsvågen bröt ut i början av oktober då polisposteringar attackerades och nio personer dödades. Militären och polisen har sedan dess sökt efter gärningspersonerna som påstås vara rohingya, trots att bevis saknas.  Det är i samband med detta som civila har gripits, våldtagits, dödats och tvingats fly. Detta har skett på ett oproportionerligt sätt och det är oacceptabelt att civila drabbas av det urskillningslösa våld som pågår.

Utförlig dokumentation från människorättsorganisationer visar att militären och polisen gör sig skyldiga till grova överträdelser. I november släppte organisationen Human Rights Watch satellitbilder som visar att byar bränts ned. Situationen uppges vara värre än 2012 och i Bangladesh rapporterar FN:s flyktingorgan om att de aldrig tidigare mött personer på flykt som är så uppgivna.

Även om militären är direkt ansvarig för brotten är frågan vad landets de facto regeringschef Aung San Suu Kyi har gjort för att stoppa det pågående våldet? Hon har varit oroväckande tyst och har avstått från att kritisera militären samt har bett det internationella samfundet att ha tålamod. Genom detta agerande lever hon inte upp till sitt ansvar som politisk ledare.

I vilken utsträckning Aung San Suu Kyi kan påverka händelseförloppet är dock oklart med tanke på att militären agerar självständigt och har stort inflytande över regeringen. Men genom sin tystnad visar hon på en ovilja, eller oförmåga, att fördöma händelserna. Regeringens prioritering borde vara att rädda liv.

Dessutom borde regeringen omgående tillåta fullt tillträde för humanitära hjälporganisationer i drabbade områden. Sveriges regering skrev tidigare i december under ett gemensamt uttalande kring detta. Men fortsatt nekas människor hjälpsändningar av mat, vatten och mediciner. Ett agerande som kan ha förödande konsekvenser då tusentals personer redan innan krisen var akut undernärda i de områden som nu nekas humanitärt bistånd.

Journalister har också stängts ute från drabbade områden. Men för att oberoende information ska nå ut är det avgörande att journalister får tillträde och fritt kan rapportera från dessa områden.

En statlig utredning har tillsatts för att utreda brotten i Rakhine. Men med tanke på hur statliga företrädare underblåser hat mot muslimer i Burma är det tveksamt om den kan utreda brotten på ett trovärdigt sätt. Regeringen borde istället bjuda in FN att hjälpa till med en på riktigt oberoende utredning. Det skulle bidra till att återställa trovärdigheten för Suu Kyis regering.

För att nå en långsiktig lösning måste inskränkningarna mot rohinygas rättigheter upphävas, inte minst när det gäller rörelsefrihet och familjebildning. Därtill måste folkgruppen garanteras rätten till medborgarskap för att deras rättigheter på sikt ska skyddas. 

Just nu pågår en humanitär katastrof i västra Burma som förvärras för varje dag som går. Det är viktigare än någonsin att stå upp för alla människors lika värde, innan det är för sent. 

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter