Debatt: Västvärlden tiger när palestinska barn dödas

Det svenska ordförandeskapet i EU har nått sitt slut för denna gång och man har uppenbart misslyckats i att göra skillnad, och ta verkningsfulla initiativ, i flera av samtidens viktiga frågor – som klimat och miljö, fred och nedrustning. En fråga där man tragiskt nog än en gång misslyckats är den som rör konflikten i Israel och Palestina.

Den israeliska ockupationen av Palestina, som pågått sedan 1967, har på senare år förvärrats med ökat våld, rivning av palestinska hem, fördrivningar, arresteringar, tortyr och fängslanden. Israel har flyttat in omkring 700 000 personer ur sin egen befolkning att leva i illegala så kallade ”bosättningar” på ockuperad mark – och beväpnade bosättare gör ständiga räder mot palestinska samhällen, misshandlar människor och förstör egendom.

Den israeliska armén har, under den nya högerextrema regeringen, intensifierat sin verksamhet på det ockuperade Västbanken – med dagliga räder med tungt beväpnad militär mot palestinska hem i jakt på ”terrorister”. Förra året blev det hittills dödligaste för palestinier sedan 2005, då FN påbörjade en registrering. Bland över 200 dödade palestinier fanns 53 barn. Hittills i år har 28 barn dödats av den israeliska armén.

En händelse sticker ut, den 19 juni, när soldaterna uppvisade extremt våld och sju palestinier dödades och närmare 100 skadades. Utan reaktioner från omvärlden – inklusive det svenska ordförandeskapet i EU. Bland annat användes, för första gången på många år, stridshelikoptrar.

Den 19 juni dödades Ahmad Saqer, 14 år, när han på 200 meters håll träffades av en kula avlossad av en israelisk soldat. Någon hade tidigare kastat någonting explosivt mot militären. Ahmad själv var ”beväpnad” med en sten och utom räckhåll för att hota soldaterna. Flera andra barn kring Ahmad skadades vid beskjutningen.

Samma dag sköts Sadil Naghnaghieh, 14 år, vid åttatiden på morgonen när hon satt i familjens trädgård. Möjligen tog Sadil ett foto av ett passerande israeliskt militärfordon. En soldat öppnade bakdörren och avlossade två skott mot Sadil. En kula träffade henne i pannan och fortsatte ut genom bakhuvudet. Hon fördes medvetslös till sjukhus, och dödförklarades den 21 juni.

Sadil var brorsdotter till Adnan som i många år arbetat på ”Frihets­teatern” i Jenin – ett kulturellt andningshål för den palestinska befolkningen under ockupation. Hon växte upp på teatern och deltog i många verksamheter.

Den israeliska ledningen räknar kallt med att regeringar i Väst, som den svenska, kommer att fortsätta avstå möjligheten att sätta stopp för dödandet och kräva ansvar av förövarna. Och i FN stoppar USA alltid varje försök att åstadkomma någon rättvisa för palestinierna. Så länge som vi vanliga medborgare håller tyst och inte engagerar oss, och tar reda på vad vi kan göra, kommer ingenting att förbättras – och palestinska barn fortsätta dödas av den israeliska arméns kulor. Men på teatern i Jenin planeras ändå en Feminist­festival 16–21 september. Palestina har inte gett upp. Trots uteblivet stöd från Sverige.