Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Vackra löften måste infrias­

Bild: Sveaskog

Dagens ETC.

Det är utmärkt att statliga ­Sveaskogs nye vd, Erik Brand­sma, vill lyssna mer på miljö­rörelsen. Här kommer fyra förslag att förverkliga i närtid.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Tidigare naturvårdslöften måste genast infrias

För 20 år sedan lanserade Sveaskog en kraftfull naturvårdssatsning. Vi var många som applåderade, men de senaste åren har tidigare löften sopats under mattan samtidigt som insynen har begränsats. Förra året avslöjade TV4 att Sveaskog friserar sitt naturskydd med sedan länge sålda skogar. I höstas visade en oberoende kontrollräkning att nästan 10 000 hektar skyddad skog har försvunnit i södra Sverige. Det är oacceptabelt. Hur det ser ut i norra Sverige vet vi inte, då viktiga underlag har städats bort och inte lämnas ut.

Andelen äldre skog måste öka 

Sveaskog avverkar allt fler yngre skogar. På flera platser i södra Sverige är mer än 80 procent av innehavet ungskogar under 60 år. Tallskogar, som med fördel kan bli 120 år eller äldre, avverkas idag i sin ungdom. Roten till konflikten med rennäringen i norr är sprungen ur samma problem. Lavrika skogar behöver tid för att utvecklas, och tid är precis det som Sveaskog saknar. Istället vill bolaget sänka åldern för avverkningar i norr. Sveaskog vet hur illa det är ställt i våra gemensamma skogar, men sanningen döljs bakom dimridåer om att bara 70 procent av den årliga tillväxten avverkas. Ett märkligt påstående då tillgången på växande skog (bolagets virkesförråd) har stått och stampat på 90 kubikmeter per hektar de senaste 15 åren.

Statliga skogar kan lagra mycket mer koldioxid 

Mänskligheten står inför enorma utmaningar när det gäller framtidens klimat. Skogen kan på kort sikt binda stora mängder koldioxid, men det förutsätter mer äldre skog med större träd och färre kalhyggen. Om Sveaskog minskar uttaget av skogsråvara kan våra gemensamma skogar binda dubbelt så mycket koldioxid som Preem släpper ut varje år. Ett modest mål vore att till 2030 öka bolagets virkesförråd från dagens 90 kubikmeter till 100 kubikmeter per hektar. Kanske leder det till ett högre pris på skogsråvara, vilket i så fall inte bara ökar Sveaskogs intäkter utan även gynnar hundratusentals privata skogsägare. 

Främja andra gröna näringar och alternativa skogsbruksmetoder 

Bara några få procent av de som planterar och röjer skog bor i Sverige. Avverkningarna sköts av högeffektiva skogsmaskiner. Därför måste staten stimulera andra näringar, som i högre grad främjar en levande landsbygd. Rennäring och naturturism skapar lokala intäkter och jobb runt om i Sverige, och går att kombinera med ett mer naturanpassat skogsbruk. På många håll längs fjällkedjan och i utvalda områden i södra Sverige är de lokala intäkterna högre och jobben fler än vad skogsbruket levererar. Tivedens nationalpark är ett sådant exempel, men inte det enda.

Grunden för förändring och konstruktiv dialog är kunskap och fakta om läget i skogen. Här har vi noterat flera försämringar. Sveaskog har begränsat insynen, städat bort fakta, manipulerat underlag och trixat med årsredovisningar. 

Här kan du, Erik Brandsma, göra skillnad genast. Presentera detaljerade underlag, som går att jämföra över tid. Släpp in oberoende forskare, som får bilda sig en egen uppfattning om läget i våra gemensamma skogar. Infria tidigare givna löften och öppna upp för ett konstruktivt och öppet samtal med landets miljö- och naturskyddsrörelse om utmaningar och möjligheter i Sveriges skogar. Då kan förtroendet spira och polariseringen minska.