Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Trafikverket är en dysfunktionell myndighet

Bild: Shutterstock

Dagens ETC.

Om tågtrafiken ska fungera bör det inrättas en speciell myndighet för den. Verksamheten bör bedrivas i egen regi med egna anställda och inte skjuta över ansvaret till externa, privata aktörer. Det skriver Kerstin Eldh från Gemensam välfärd.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Så är vi där igen. Biljettstrulet inför tågresandet i julas upprepas inför påsken. Orsaken är att Trafikverket än en gång inte kunnat få sin planering klar. Senast 13 veckor i förväg ska Trafikverket meddela tiderna för sina planerade banarbeten men det har försenats flera gånger det senaste året. Nu kan Trafikverket fortfarande inte ge ett datum för när planeringen kommer vara klar.

Trafikverket är en myndighet som skapades 2010 av regeringen Reinfeldt, som slog samman myndigheterna för bland annat järnväg och vägar.´Syftet framgick i en intervju med Anders Borg i Sydsvenskan (2007):

”Samtidigt betonar finansminister Anders Borg att 70 procent av statens trafikinvesteringar bör gå till vägar, bara 30 procent till järnvägar. ’En investering i väg är fyra-fem gånger viktigare än i järnväg. Vi har överinvesterat i järnvägar. Vi måste våga göra en prioritering’, säger Borg.”

Denna negativa inställning till järnvägen går igen hos regeringen Kristersson. 750 miljoner kronor som var avsatta för järnvägsunderhåll flyttas över till vägunderhåll i regeringens budget för 2023.

Trafikverket är en helt igenom nyliberal konstruktion som ska driva järnväg och vägar enbart via upphandlingar. Myndigheten har få anställda och anlitar en mängd konsulter. När verksamhet hamnar på konsultmarknaden, dräneras myndigheter på kunskap om den. Därigenom skjuts ansvaret över till externa, privata aktörer.

Utredningen ”Framtidens järnvägsunderhåll” (SOU 2020:18) drar slutsatserna:

• att Trafikverket inte har tillräcklig kunskap om anläggningen.

• att för mycket resurser går åt till att åtgärda fel istället för till förebyggande underhåll, och att ett skäl till det är att ”kontrakten mellan entreprenörerna och Trafikverket inte stimulerar till förebyggande underhåll”.

Kort sagt, det förebyggande underhållet är inte lönsamt.

Själva myndighetsstrukturen har använts för att genomföra den politiska systemomvandlingen. Det är ju genom myndigheterna som regeringen i praktiken utövar sin politik. Varje år beslutar den om regleringsbrev där det står hur myndigheten ska arbeta och hur mycket pengar den kan använda. Det är alltså viktigt vilka myndigheter som finns för hur politik utövas.

Om tågtrafiken ska fungera bör det inrättas en speciell myndighet för den. Verksamheten bör bedrivas i egen regi med egna anställda. Det är en förutsättning för att verksamheten ska bli långsiktig och effektiv. Först då kan kunskap samlas som kan förebygga framtida problem.