Debatt. .

2021-08-19 02:00
Bild: TT
Puffetikett
Dagens ETC

Sveriges anseende vittrar sönder

Humanitär stormakt? Inte om du frågar franska myndigheter som tvingas visa den medmänsklighet som deras svenska kollegor inte är förmögna till i hanteringen av människorna som flytt från Afghanistan. De är snarare illa berörda, vittnar De svensktalande migranternas vänner i Frankrike (LAMSF).

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Alla har vi hört om Raoul Wallenberg som räddade judar genom att förse dem med svenska pass och Folke Bernadotte som med sina vita bussar körde koncentrationslägrens fångar till Sverige. Vad hände med denna humanism, när Sverige i december 2016 började chartra flygplan för att deportera människor till världens farligaste land?

De politiska vindarna vände under hösten 2015. I januari 2016 meddelade Anders Ygeman (S) att 80 000 flyktingar skulle komma att avvisas. Han tillade samtidigt att ”de ska få en rättssäker asylprövning”. Hur båda dessa utsagor skulle kunna vara möjliga samtidigt framgick inte av utspelet.

2017 fick många asylsökande afghaner sitt sista avslag i Sverige och flydde vidare till Frankrike. Vi var några svenskar i Paris som bistod dem i den franska asylprocessen. 2019 bildade vi föreningen LAMSF. I vårt arbete med att bistå svenskafghanerna i asylprocessen i Frankrike ingår att översätta svenska avslagsbeslut.

I Sverige blir de asylsökande ofta misstänkliggjorda som brottslingar när de inte kan visa upp en giltig ID-handling, trots att många afghaner saknar en sådan. Tazkira är den ID-handling som finns och på den står enbart födelseår. Sverige godkänner inte tazkira som ID-handling. Vi ser återkommande ungdomar som har fått sin ålder uppskriven. På den av Migrationsverket bestämda 18-årsdagen, eller strax därefter, blir personen delgiven beslutet om avslag på asylansökan.

Vi har läst hundratals svenska avslagsbeslut och handläggarens resonemang genomsyras ofta av misstro. Argumenteringen präglas av att handläggaren på förhand verkar ha bestämt sig för att ge avslag. Säger sig en kille vara homosexuell så kritiseras han för att ha kommit ut först efter att ha bott två år i Sverige. Skulle han ha haft en partner i Iran/Afghanistan, så tror de inte på honom eftersom det är för farligt. Konvertiter misstänkliggörs för att kristendom är ett asylskäl och anklagas av handläggaren för att ha konverterat enbart i syfte att få uppehållstillstånd.

Handläggarna på Migrationsverket kritiseras ofta för att vara okunniga om förhållanden i Afghanistan. Så är det troligtvis inte. Det finns kunniga och bra handläggare som mycket väl känner till att det råder väpnad konflikt i Afghanistan. Men de verkar vara instruerade att till varje pris ge avslag.

Många svenskafghaner som bott i Sverige sedan 2015 får uppehållstillstånd i Frankrike inom sex månader. 2018 kunde handläggare fråga: ”Varför fick du inte asyl i Sverige?” På senare tid ställs inte längre den frågan. De franska handläggarna har träffat så många svenskafghaner och lärt sig hur den svenska asylprocessen fungerar. Det händer dock att den franske handläggaren utrycker förvåning när nyblivna fäder som levt tillsammans med barnets svenska mor söker asyl i Frankrike.

Många svenskafghaner pratar flytande svenska och vissa har begärt att få en svensk/fransk tolk under asylutredningen. Ännu så länge har inte det franska migrationsverket svensk/franska tolkar anställda, men med den ökade flykten från Sverige kan det komma att behövas.

De franska socialsekreterarna skräder inte orden när Sverige krävt att få tillbaka asylsökande som omfattats av Dublinförordningen med löfte om att de ska få en ny prövning, men istället har personen efterföljande tisdag satts på ett plan till Kabul. Hur kan svenskarna vara så vidriga? undrar de. Vad tjänar Sverige på det? Vi har inget svar att ge.

På grund av corona kunde ett stort antal personer inte skickas till Afghanistan under 2020 och Sverige tvingades släppa dem från förvaren. Vi har träffat flera av dem. De bär på fyra trauman. Det första orsakat av det våld de levt med i sina hemländer. Det andra efter en farlig flykt som inte alla överlever. Det tredje efter år av osäkerhet i Sverige. Det fjärde förorsakat av tiden i förvar, där de varje tisdag fruktade att stå på listan över de som skulle deporteras.

I Frankrike är den övre gränsen för den tid man får sätta en flykting i förvar tre månader. Fransmännen blir bestörta när de möter unga människor som suttit i förvar i nästan ett år trots att de inte begått något brott.

Eurostats statistik från 2018 visar att 78 procent av de afghaner som söker asyl i Frankrike får positivt besked i första instans. Efter överklaganden är siffran ännu högre. I Sverige var motsvarande siffra för 2018 under 30 procent.

Cirka tio procent får tio års uppehållstillstånd med flyktingstatus enligt Genèvekonventionen och det gäller homosexuella, ateister, kristna och någon enstaka som har en personlig hotbild. Övriga får fyra års uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Båda innebär i praktiken permanent uppehållstillstånd om man inte begår grova brott.

Exempel på motiveringar på alternativt skydd listas nedan:

• Du kommer från Kabul och du saknar familj, vilket gör att du inte skulle klara dig vid en återkomst.

• Vi tror inte på att du har supit dig berusad och bränt ner en moské. Du saknar ID-handling men du har genom din berättelse visat att du kommer från Ghazni, där det råder väpnad konflikt. Därför får du uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande.

• Du kommer från Maiden Wardak. När du var två år flydde din familj till Iran. 2015 riskerade du att tvångsrekryteras till kriget i Syrien så du flydde till Sverige, där du sökte och nekades asyl. Du kommer att ha svårt att klara dig i Afghanistan, utan nätverk.

• Du har en sjukdom som kräver livslång vård som du inte kan få i hemlandet.

Samtliga dessa skäl avfärdades i Sverige men gav asyl i Frankrike. Sverige låtsas följa de internationella konventionsåtaganden som de har skrivit under. Verkligheten visar dock något helt annat.

LAMSF (Les amis des migrants suédophones en France, De svensktalande migranternas vänner i Frankrike) i Paris genom: Monika Schwarz, patentingenjör och författare, Ella Stark, psykolog, Sara Bussenot, översättare , Sara Brachet, volontär, Aurelia Marcus, språkvetare, Roman Sangue, advokat i asylrätt och brottsmål, Eva Hållsten, volontär och LAMSF:s kontaktperson i Sverige.