Debatt. .

2016-07-28 04:00
Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. Bild: TT
Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan.

Sverige måste agera mot Turkiet

Det som händer i Turkiet berör hela Europa. Det bor sju miljoner turkiska medborgare spridda över Europa, varav 1,5 miljoner är kurder. Det skriver Kurdiska riksförbundets ordförande Keya Izol och uppmanar Sverige och det internationella samfundet att agera.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Efter det misslyckade kuppförsöket den 15 juli fortsätter Turkiet att vara i fokus för omvärlden. Läget anses mycket allvarligt och osäkert. Fyra dagar efter kuppförsöket infördes undantagslagar i tre månader i enlighet med Nationella Säkerhetsrådets beslut, som trädde i kraft utan parlamentets godkännande.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


I samband med detta beslut har Turkiets vice premiärminister Numan Kurtulmuş deklarerat att Turkiet ensidigt upphäver Europeiska Konventionen om mänskliga rättigheter under perioden undantagslagarna gäller. Med andra ord har han startat sin egen motkupp för att få full kontroll av statsapparaten

Numera är det känt för omvärlden att maktkampen mellan de två tidigare ideologiska fränderna president Recep Tayyip Erdoğan och Fethullah Gülen var främsta orsaken till varför en stor andel av turkiska statsapparaten hamnade i en brutal väpnad konflikt. Maktkampen verkar fortsätta under ytan medan en klappjakt har satts igång av Erdoğan mot Gülens anhängare, både i Turkiet men också i USA där man kräver Gülens utlämnande till Turkiet. Klappjakten kommer även ha sina effekter här, när turkar i Sverige uppmanas av presidenten att förse Turkiet med information om Gülens anhängare i Sverige. Eftersom Gülen-rörelsen har tusentals friskolor i nästan hela världen finns risken att en angivarperiod startas mellan rivaliserade turkiska medborgare utomlands. Vi vet att även före kuppförsöket har Erdoğan stämt över 2 000 turkar, kurder och utländska medborgare som kritiserat honom i sociala medier.

Kurdfrågan är en annan bakomliggande aspekt som kan ha utlöst maktkampen mellan Erdoğan och Gülen. Båda krafter utövade osymmetrisk krigsföring mot PKK efter att fredsförhandlingarna avbröts för ett år sedan mellan PKK och Turkiet. Under stridigheter i de kurdiska städer Cizre, Sur, Şırnak, Nisebin, Gever och Lice har över tiotusen kurder mördats av turkiska säkerhetsstyrkor, mer än 500 000 kurder har flytt sina hem och dessa städer har jämnats med marken. I dessa operationer har båda Erdoğan och Gülen varit samarbetspartner.

Efter kuppförsöket bevittnar omvärlden ett land vars statsapparat och arme är sönderfallen. Det betyder att Erdoğan kommer att bli mer aggressiv och trängd från omvärlden. Ju mer han är isolerad från omvärlden (EU och USA) desto mer kommer han att uppmana sina inhemska anhängare med sin nationalistiska och islamiska retorik mot kurder, oliktänkande och andra grupper som inte stödjer honom.

Händelserna i Turkiet är angeläget för Mellanöstern men också för Europa och omvärlden för övrigt. Därför finns det ett stor intresse att följa utvecklingen i landet.

Vi följer, ser och känner en stor ovisshet framöver men befarar också stor fara om omvärlden inte sätter stopp på Erdoğan och hans islamisk/nationalistiska ambitioner.

För närvarande lever över sju miljoner turkiska medborgare (kurder utgör cirka 1,5 miljoner) spridda inom EU. Majoriteten av dessa har EU-medborgarskap. Utvecklingen i Turkiet kommer därför ha sina effekter inom EU och Sverige i det avseendet, men också eftersom Turkiet är ett kandidatland till EU.

Därför uppmanar vi den Svenska regeringen och andra länder inom EU att agera mot Erdoğan som vill utnyttja kuppförsöket och flyktinghotet till sin fördel gentemot EU och omvärlden.

Turkiet har skrivit under otaliga internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och de demokratiska grundvärdena som de måste respektera.

Under de senaste sex månaderna har Erdoğan och hans närmaste ministrar gjort sig skyldiga till krigsbrott och brott mot mänskligheten i den kurdiska delen av landet.

EU har ingen anledning att ge eftergifter till Turkiet utan tvärtom är det Turkiet som kränker och inte följer sina internationella åtaganden. Landet måste fördömas kraftfullt av EU. Turkiet måste respektera och garantera kurdernas fri- och rättigheter och stoppa sin krigsföring mot kurder.

Keya Izol 
Ordförande, Kurdiska riksförbundet