Debatt: Sverige är inte immunt mot krafter som splittrar

Vad händer med ett samhälle när hatet kommer från själva hjärtat av svensk politik, vår egen riksdag? När hatet frodas på sociala medier där högerextremismen skickligt mobiliserar mot de demokratiska krafterna? När islamofobin och annan rasism oförblommerat får breda ut sig?

Tro aldrig att Sverige är immunt mot de krafter som vill splittra.

Att de demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på inte kan ruckas. Nej, just nu skälver grunden. Jag är övertygad om att vi lever i avgörande tider, där vi som är politiker i denna tid bär ett tungt ansvar för hur framtiden kommer att bli.

I dessa tider finns partier som gör vad de kan för att normalisera Sverigedemokraterna. Här finns två strategier som ger skäl till stor oro. För det första beskriver flera partier Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som lika extrema. Att samarbeta med SD är inte värre än att samarbeta med V blir slutsatsen. Men att samarbeta med ett rasistiskt parti är väsensskilt från att samarbeta med X, oavsett hur illa man tycker om V:s politik. Samtidigt bildas oheliga allianser i riksdagen där M, KD och V driver igenom gemensam politik med stöd av SD. Det ger M och KD möjlighet att peka på att de samarbetar med alla partier för att få igenom sin politik, och därmed göra SD rumsrent och bädda för en regering som släpper fram dem till makten. Det kan därför finnas skäl för V att ställa sig frågan vad deras agerande kan få för konsekvenser i det långa loppet.

För det andra utmålas politiker som varnar för SD som konfliktsökande och polariserande. I SVT:s program ”30 minuter” pratar Ulf Kristersson (M) om att varningar för SD bidrar till en problematisk polarisering i samhället. Han säger att det är ”ovärdigt att antyda att man inte litar på svenska partiers demokratiska ryggrad”. Det är förfärande att lyssna till Kristersson. Det är alltså ovärdigt att varna för ett nationalistiskt parti på den extrema högerkanten. När SD halar regnbågsflaggor, hotar den fria journalistiken, vill styra den fria kulturen och skyller Sveriges samhällsproblem på människor från andra länder, då ska vi andra alltså vara… tysta.

Liknande argumentation har hörts från Ebba Busch (KD) som menar att politiker som varnar för SD antingen medvetet förgiftar det politiska samtalet eller saknar förankring i verkligheten.

Aldrig bemöts argumenten i sak. Aldrig försöker Ulf Kristersson eller Ebba Busch förklara varför det är ofarligt att samarbeta med ett högerextremt parti. Istället menar de att vi som höjer våra röster spelar ett sjaskigt politiskt spel. Själva grundfrågan, vad vi ska vara för ett samhälle, röjs därmed effektivt ur vägen.

Men vi som lärt av vår historia och ser vad som händer i omvärlden kommer inte att vara tysta. Historien har lärt oss vad tystnad kan ha för konsekvenser.

Och vi är många som vet att det inte finns några gratisluncher i politiken. SD kommer aldrig att ge bort regeringsmakten utan motprestation, nej, det kommer att kosta. Och priset är högt.

De val vi gör idag kommer att forma framtiden. Det är nu vi väljer väg. I det valet måste demokrati, mänskliga rättigheter och allas lika värde vara ledstjärna.