Debatt: Svenskt kött orsakar lika mycket växthusgasutsläpp

Patrik Holm Thisner, hållbarhetsdirektör HKScan, skriver 27/3 i Dagens ETC att svenskt kött är mer klimatsmart än utländskt kött och framställer kött som nyttigt. Thisner saknar faktastöd för påståendena. Svenskt kött är lika klimatskadligt som annat EU-kött och svenskt kött är lika cancerframkallande som utländskt kött.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Thisner jämför svenskens snittkonsumtion av rött kött med Livsmedelsverkets och Världscancerfondens maxgräns för en enskild person som är 500 gram rött kött i veckan. Resonemanget är djupt vilseledande.

Den relevanta siffran som grund för politiska styrmedel är Världscancerfondens rekommendation för högsta snittkonsumtion. Den är 300 gram rött kött och 0 gram charkprodukter i veckan. ”Ät mestadels växtbaserad mat” och ”begränsa rött kött och undvik processat kött”, lyder två av Världscancerfondens kostråd.

Enligt Världshälsoorganisationens internationella cancerforskningsinstitut IARC ökar konsumtion av processat kött som korv och skinka markant risken för tjock- och ändtarmscancer. Konsumtion av 50 gram processat kött per dag ökar risken för tarmcancer med 18 procent och cancerrisken ökar i takt med ett större intag.

Thisner skriver att jordbruket bara står för 13 procent av växthusgasutsläppen i Sverige. Men det viktiga är inte produktionsutsläppen utan de totala utsläppen från vår konsumtion. Även utsläppen från importerat brasilianskt sojafoder bör naturligtvis tillskrivas klimatkontot för svenskt kött.

Enligt Matklimatlistan från Sveriges lantbruksuniversitet orsakar nötkött totalt ungefär 26 kilo växthusgaser per kilo konsumerat kött i form av koldioxid från nedhuggen skog, metangas från kornas magar och dikväveoxid från gödsel. Ingen skillnad mellan svenskt nötkött och annat EU-kött görs. Men väljer konsumenten i stället att äta proteinrika bönor blir utsläppen endast 0,7 kilo. Det är alltså nästan 40 gånger bättre för klimatet att köpa bönor än att köpa svenskt nötkött.

Idag är utsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton koldioxidekvivalenter per år och 75 procent av de utsläppen kommer från kött och mejerikonsumtion, enligt Naturvårdsverkets rapport ”Hållbara konsumtionsmönster”. Om Sverige ska kunna pressa ner de årliga växthusgasutsläppen per person från maten till globalt hållbara 0,3 ton år 2050 krävs en proteinväxling från animalier till bönor.

Framtidens kött är växtbaserat. I årets ungdomsbarometer säger sig en tredjedel av 15–24-åringarna vara ”vegovänner”, alltså vegetarianer, flexitarianer eller veganer. Politikerna borde sluta gå köttindustrins vägar och i stället lyssna på ungdomarna. Deras framtid är i allvarlig fara. Tiden är mogen för en tydlig klimatpolitik som skickar köttnormen till historiens gödselhög: Köttskatt, sänkt moms på grönt och ett nytt miljömål om kraftigt minskad köttkonsumtion.

I stället för att bekämpa köttskatt och andra styrmedel för ett hållbart jordbruk bör HKScan bejaka utvecklingen och söka omställningsstöd för framtidens vegetabiliska köttproduktion.