Debatt. .

2015-08-14 12:00
Bild: Jonathan Hayward/AP/The Canadian Press

Svenska feminister borde stödja avkriminaliseringen av sexarbete

Amnestys beslut syftar till att ge de som säljer sex, antingen för att de vill det eller för att de inte har några andra alternativ, en säkrare tillvaro. Det skriver de feministiska och queera aktivisterna Erica Idén Gustafsson och Emmy Östlund.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Läs också: Raseri mot Amnesty: "Beslutet är bisarrt", Amnesty riskerar sitt existensberättigande, Medlemmarna lämnar Amnesty och "Måste tyvärr säga upp mitt medlemsskap"

Det har blivit storm i de svenska feministkretsarna efter Amnesty Internationals beslut att driva en linje som uppmanar till att totalt avkriminalisera sexarbete. Förvirringen och indignationen är total.

Men väldigt få verkar verkligen ha läst Amnestys policydokument, och än färre den omfattande forskning som ligger bakom beslutet. Forskningen från FNs myndigheter, människorättsorganisationer och samhällsvetenskapliga doktriner konstaterar att kriminalisering, i alla dess former, riskerar att utsätta sexarbetare för människorättsbrott.

Lena Ag från Kvinna till Kvinna skriver att hon ”tror att kvinnor och män som säljer sex bara i undantag gör det av fri vilja”. Ibland känns det som att det plötsligt glöms bort att vi lever under kapitalism och vad det rent konkret innebär när det gäller vilja och frihet.

Anna Lindenfors, generalsekreterare för svenska Amnesty beklagar också beslutet och att de nu kommer arbeta för att sprida Sveriges ”goda erfarenheter av arbete mot sexköp” internationellt.

Det är dags att på allvar börja prata om att Sveriges erfarenheter inte är så goda som dessa svenska organisationer vill få det att verka som. Många svenska sexarbetare, aktivister, akademiker och debattörer har under de senaste 15 åren belyst hur skadlig svensk sexarbetarpolicy är för de som faktiskt arbetar med sex.

Dock är det nödvändigt att reda ut ett par nyckelbegrepp.

Sexarbetare är vuxna människor som tar emot pengar eller varor i utbyte mot sexuella tjänster. Per definition betyder sexarbete att sexarbetarna som utför kommersialiserat sex har gett samtycke, vilket särskiljer sexarbete från trafficking.

Avkriminalisering innebär att sexarbetare inte längre begår ett brott ifall de utför sexarbete.

Legalisering innebär att staten kan skapa specifika lagar för att regulera sexarbete, vilket leder till att sexarbetare delas upp i lagligt och olagligt utförande, de som kriminaliseras i en legaliserad modell kommer återigen bli de mest marginaliserade sexarbetarna.

Utomlands får den ’nordiska modellen’ stöd av radikalfeminister som vill begränsa sexualitet till den privata sfären, samt av kristna högergrupper – som också gärna ser sexualitet som hemmahörande i monogama heteroäktenskap.

Att, som många svenska feminister gör, förutsätta att patriarkalt våld intensifieras just av en pengatransaktion, bortser från att sexarbetaren i det här fallet har makt över transaktionens villkor, samt att den kapitalistiska ekonomin styr alla våra sexuella relationer.

Som queerpersoner vet vi mycket väl hur det känns att leva i ett samhälle som vill sudda ut vår existens från det offentliga.

I internationella queerrörelser allierar sig flertalet queers med sexarbetarkampen, och är ofta ensamma om det, då de många gånger har kommit längre i sin aktivistiska applicering av en intersektionell maktanalys. 

Sexarbetare och queers delar en gemensam historia och det är på tiden att queers i Sverige läser på och ansluter sig till sexarbetares kamp för rättigheter och inte köper den radikalfeministiska analysen av sexarbete.

Att rasifierade, fattiga, sexarbetande transkvinnor utsätts för mer brutalt och dödligt våld än någon annan grupp inom HBTQ och HIV-communityt är en bitter och oacceptabel verklighet. Enligt en rapport från The Anti-Violence Project var 23% av de HBTQ-personer som mördades under 2012 sexarbetare.

Amnestys beslut syftar till att ge de som säljer sex, antingen för att de vill det eller för att de inte har några andra alternativ, en säkrare tillvaro.

Vi uppmanar feminister och queeraktivister att stå upp för sexarbetares rättigheter och säkerhet, och lyssna på sexarbetares problemformuleringar istället för att hitta på egna. En feminism som inte bryr sig om alla kvinnor är ingen bra feminism – och en queerrörelse som ignorerar rösterna hos de som är mest utsatta och sårbara är ingen bra queerrörelse. Istället bör vi bygga allianser av förståelse, solidaritet och respekt.

Erica Idén Gustafsson
Emmy Östlund