Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Studenter klarar inte av de nya Putinpriserna

Bild: Janerik Henriksson/TT

Dagens ETC.

När inflationen kliver över sju procent måste politiken agera. Höj studenternas studiebidrag nu! skriver Johan Ekegren på S-studenter.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Här om dagen hittade jag ett kvitto i min plånbok. Kvittot var från Coop och daterat den 23 februari 2022, dagen innan Putins invasion av Ukraina. På kvittot fanns ingredienser till en pastasallad – salladsost, rucola, gurka, pasta och lite annat. 160 kronor inklusive rabatter och medlemserbjudanden hade jag betalat. 

I samma veva som jag hittade det där kvittot konstaterade SCB att inflationen når 7,2 procent vilket är den högsta inflationsnivån på 30 år och SVT rapporterar om studenter som väljer bort att handla mat för att få ihop sin budget. Det är tydligt att studenters ekonomi behöver förbättras i takt med de nya Putinpriserna. Politiken behöver ta ansvar och höja studenternas studiebidrag nu. 

SCB har även konstaterat att studenterna i Sverige var den hårdast drabbade gruppen av 2021 år inflationstakt. Då var inte inflationen i samma nivå som nu när vi har Putinpriser på stora delar av marknaden och många andra grupper i samhället också blir hårt drabbade av de snabbt stigande priserna. Jag har stor sympati med de åtgärder som har gjorts för att underlätta vanligt folks ekonomi under den här turbulenta tiden med energitillägget, bränsletillägget och nu senast debatten om höjda pensioner. Men vi, Sveriges studenter kommer alltid i skymundan utan några extra slantar för att dryga ut kassan med. 

Att studiemedlet inte räcker till är ingen nyhet i och med dagens inflationstakt. Redan 2020 kunde S-studenter konstatera att studenter i Sverige går back med genomsnittlige 1 653 kronor i månaden. Den svåra ekonomiska situationen för studenter har varit illa länge, och den rådande inflationstakten gör den bara än värre. 

Vi studenter har en viktig funktion att fylla och utgör en betydande kompetensförsörjning för Sveriges framtida ekonomi. För att en person ska tycka att det är ekonomiskt gynnsamt att studera måste det finnas en möjlighet att leva på det studiemedel som förmedlas till studenter. I och med den långtgående trenden från riksdagen att inte vilja satsa på studenters ekonomi riskerar att urholka incitamenten för personer att välja bort inkomst från arbete för att plugga. 

Samtidigt är det viktigt att påminna sig om att studierna ska vara en heltidssyssla. För att studenternas kompetensutveckling ska vara så hög och effektiv som möjligt måste studenter tillåtas ha råd att studera heltid. En student ska inte behöva känna sig tvungen att jobba vid sidan av sina studier för att ha råd att handla mat eller betala hyran. Riksdagen måste därför visa ett ledarskap inför landets studenter och höja studiemedlets bidragsdel innan höstterminens start.  

Igår gick jag tillbaka till samma Coop-butik med kvittot i min hand för att köpa samma varukorg som jag hade gjort innan Putinpriserna och se prisskillnaden. Skillnaden var slående. Det nya priset var 198 kronnor vilket innebar en prisökning på 24 procent för just den varukorgen. Det är tydligt att när inflationen stiger har studenter inte råd att äta. Riksdagen måste sluta upp med det politiska spelet, visa ansvar och ledarskap inför landets studenter och höja studiebidraget nu.