Debatt: Stoppa Aurora 17

Övningen är den största på över 20 år. Cirka 19 000 svenska soldater kommer att delta, varav en fjärdedel från hemvärnet, dessutom myndigheter med uppgifter inom totalförsvaret. Danmark, Estland, Finland, Norge och USA bjuds i. På försvarets hemsida talas om att detta är en ”naturlig utveckling för internationellt samarbete”.

Övningen sker utifrån det hårt kritiserade Värdlandsavtalet som antogs av riksdagen den 25 maj förra året och innebär att efter inbjudan från regeringen kan Sverige utnyttjas för krig mot tredje land. Natos trupper, flyg och marin samarbetar då med svensk militär och aktionen står under Natos befälhavare.

Värdlandsavtalet kritiserades av flera skäl varav ett var att det togs utan debatt ute i landet. Till och med riksdagens ledamöter informerades sent. Vi i fredsrörelsen gjorde vad vi kunde. De skäl vi hade mot avtalet ligger också bakom kampanjen Stoppa Aurora. Vi motsätter oss övningen därför att det är en krigsövning som bidrar till det försämrade säkerhetsläget runt Östersjön, därför att det innebär ett ytterligare närmande till kärnvapenalliansen Nato och därför att freden bevaras genom diplomati, samarbete och samtal. 

Aurora 17 är det senaste steget i en rustningsspiral med ökat antal övningar på båda sidor om Rysslands västliga gräns. Det talas om att ”höja tröskeln” för, får man förmoda, anfall, men ingen seriös bedömare tror att Ryssland (som utsetts till fiende) kommer att anfalla Sverige. Ändå talar man om ”försvarsövning” och inte ”krigsövning” som vore ett mer relevant begrepp. 

Man talar om att skicka ”signaler”, men det man gör är att skrämmas, och det leder till ökade rustningar på ömse sidor – och ökade kostnader liksom utsläpp som skadar miljö och klimat. Detta i en tid då klimatförändringen utgör det verkligt stora hotet, förutom risken för kärnvapenkrig.

Vi motsätter oss ett ytterligare närmande till kärnvapenalliansen Nato som i sin doktrin (som framhävs i Värdlandsavtalet) bygger på en blandning av konventionella vapen och kärnvapen. USA (liksom för övrigt Ryssland) förbehåller sig rätten att använda kärnvapen först. 

USA moderniserar sina kärnvapen – enligt plan för 1 000 miljarder dollar på 30 år – så att de blir träffsäkra och dessutom når 3–4 meter ner i marken så att de kan slå ut kommandocentraler och avfyrningsanläggningar. Man börjar – på ömse sidor – tala om att använda kärnvapnen! Kärnvapentröskeln sänks! Vi i fredsrörelsen vill inte bidra till denna rustningsspiral. Medel behöver användas till fattigdomsbekämpning, inte att öka krig och lidande. Resurser behöver fördelas om. Riskerna för krig ökar genom militär forskning, vapenproduktion/-försäljning och krigsövningar.

Freden bevaras genom diplomati, samarbete och samtal. I dag finns stora kunskaper om hur konflikter trappas upp och hur de bäst hanteras. Hot leder till motreaktioner. Försvarsviljan hos den hotade ökar och upptrappning sker. Konflikter ska analyseras ur alla tänkbara perspektiv, även motståndarens. Konflikter löses genom att tillsammans hantera problem. I dag har den fina termen från Palme-rapporten ”Gemensam säkerhet” bytts ut till att handla om samarbete med vänner mot en fiende. 

Fredsrörelsen behöver växa och kan göra det tillsammans med miljörörelsen och de som vill att resurserna ska gå till en värld som ser till alla människors behov. Mindre krig – färre behöver fly från sitt land.