Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Ställ krav på elbolagen – precis som på bankerna

”Vi måste ställa samma krav på elbolagen som bankerna”, skriver debattören.

”Vi måste ställa samma krav på elbolagen som bankerna”, skriver debattören.

Bild: Johan Nilsson/TT

Dagens ETC.

Efter finanskrisen stramades banksektorn upp för att minska risken för medborgarna. Nu är det elbolagens tur, skriver Jakop Dalunde (MP).

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Finanskrisen 2008 slog hårdast mot vanliga låg- och medelinkomsttagare. Människor som blivit inlurade i dåliga bolån, människor vars besparingar tappade kraftigt i värde eller som förlorade jobbet i lågkonjunkturens spår.

På samma vis är det de med minst marginaler och tajtast vardagsbudget som drabbas hårdast just nu, i spåren av energikrisen. Vi har sett hur beroendet av Putins fossila energi, kryddat med ett visst mått av spekulation på marknaden och en alltför trög utbyggnad av förnybar energi fått väldigt negativa konsekvenser för de enskilda hushållen.

Finanskrisen slutade med att banksektorn reglerades upp. Kraven på offentlig insyn ökade. Kapital- och likviditetskraven höjdes. En resolutionsreserv inrättades, som bankerna själva betalar in en avgift till, för att inte en bankkrasch ska behöva belasta skattebetalarna igen. Det finns fortsatta problem i banksektorn, men Europas politiker förstod allvaret och säkerställde att det nu finns en krockkudde. Kraschar bankerna igen, lär det inte bli ett lika allvarligt slag mot vanliga människor som på 00-talet.

Nu är det hög tid att skapa samma krockkudde för energimarknaderna. Vi måste ställa liknande krav på elbolagen som på bankerna. Det är dags att minska risken för spekulation och onödigt risktagande. Att ta långsiktigt ansvar måste löna sig – oavsett om det handlar om att bidra till energiförsörjning eller finansiell stabilitet.

Energisektorn påminner mycket om banksektorn. Energi­bolagen agerar på en marknad. Inte minst de långsiktiga kontrakten förutsätter spekulation kring det långsiktiga energipriset. På dagen före-marknaden, där merparten av all el handlas, förhåller sig stora energibolag till var de tror att priset hamnar på de dagliga auktionerna. Om de själva drar igång mer energiproduktion, så kan de bidra till att sänka det generella priset på ett vis som de inte alltid tjänar på.

Spekulationen är inte bara dålig – det krävs att aktörer vågar investera för att vi ska få fram mer förnybar energi och säkra försörjningstryggheten både för hushållen och för de nya gröna industrier som växer fram. Samtidigt finns oroande signaler om att elhandelsbolag spekulerar och till och med manipulerar marknadspriserna, vilket bland annat Bloomberg rapporterar om, efter signaler från Storbritanniens motsvarighet till energimarknadsinspektionen.

Inom EU är det dock svårt att veta hur stort problemet är – eftersom energisektorn inte omfattas av regler mot insiderhandel. Kraven är väsentligt lägre än för den finansiella sektorn och nuvarande lagstiftning mot marknadsmanipulation är otillräcklig.

Det här har EU-kommissionen insett, och som en del av det paket av lagförslag som lades nyligen för att omreglera energimarknaderna ingår en uppdatering av Remit – lagstiftningen mot manipulation på energimarknaderna. Kommissionens förslag breddar lagstiftningen till att omfatta inte bara lyckad marknadsmanipulation, utan även de aktörer som velat manipulera marknaden, men misslyckats. Det är en förstärkning, från att det tidigare bara varit olagligt att faktiskt lyckas manipulera marknaderna.

I förslaget ställs även krav på personer med insideinformation att registrera sig och följa regler kring transparens på marknaderna. Dessa nya krav liknar de krav som finns sedan länge för att motverka insiderhandel på börsen. Dessutom regleras nu algoritmhandeln på elmarknaderna, ett område som i princip varit oreglerat tidigare.

Än så länge har energidebatten i både Bryssel och Sverige framför allt handlat om andra delar av kommissionens lagförslag. Fokus har särskilt legat på att ­verktygslådan utökas med fler möjligheter för stater att sätta prisgarantier för ny elproduktion. Men även förslaget om stärkt lagstiftning mot marknads­manipulation förtjänar diskussion, och jag hoppas att även marknadsliberala moderater och centerpartister ställer sig bakom den här reformen. Remit-lagstiftningen är för viktig för att inte skärpas, och har potential att bli en viktig pusselbit bredvid utbyggd förnybar elproduktion, energieffektivisering och mer långsiktighet på energimarknaderna. Tillsammans kan dessa faktorer bidra till mer förutsägbara energipriser som tryggar hushållens ekonomi.

Nu tar jag kampen för en mer pålitlig energimarknad i Europa­parlamentets energiutskott, med målet att få den nya Remit-­lagstiftningen på plats. Logiken här är lika enkel som självklar: Vi måste ställa samma krav på elbolagen som bankerna.

00:00 / 00:00